Naturligtvis fördömer samtliga partiledare attackerna mot Lars Vilks. Lagbrott är den enda begränsningen av konstnärens frihet. Till yttrandefriheten hör också rätten att kritisera Lars Vilks. Därför gör inte Peter Eriksson och Lars Ohly något formellt fel när de ger luft åt sina egna åsikter om innehållet i eller avsikten med hans konst.
Ändå anser jag att det är olämpligt. Det är knappast partiledarnas uppgift att syssla med konstkritik, speciellt inte i en situation då den aktuelle konstnären blivit överfallen och hotad. Mona Sahlins uttalande berättar vad det handlar om i ett nötskal:
– Man kan tycka vad man vill om konst. Men det har inget med Lars Vilks rätt att uttrycka sig att göra – och vår skyldighet att stå upp och försvara den.
I Lund är det annars Folkpartiet och Sverigedemokraterna som gett sig in i branchen politisk konstkritik. I kommunfullmäktige har representanterna för dessa partier velat inskränka konstens frihet då den överträtt gränsen för vad de anser var god konst eller konst överhuvudtaget.
Tidigare inlägg om konstens frihet
Politisk konstkritik i repris?
Länkat
SDS
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar