fredag 7 januari 2011

En björntjänst för miljö och rättvisa

I dag skriver Tim Jackson i Expressen att tillväxt i sig är det största hotet mot vår planet. Därmed gör han en stor björntjänst åt alla dem som kämpar för miljön och för en rättvis fördelning av jordens resurser. Han har nämligen fel.

Ekonomisk tillväxt brukar defineras som ökning av värdet av producerade varor och tjänster. Den viktigaste delen av tillväxten i varuproduktionen har skett genom ökad produktivitet, det vill säga att man producerar nya, bättre eller fler varor med färre insatser i form av kapital och arbete. Det har i sin tur möjliggjort tillväxt i tjänsteproduktionen, att en stor del av befolkningen i t.ex. Sverige idag är sysselsatt inom vård, omsorg, utbildning och kultur.

I Sverige har tillväxten möjliggjort att den allmäna levnadsnivån ökat, fattigdomen minskat, sjukdomar bekämpats, medellivslängden mer än fördubblats, arbetstiden minskat, utbildningsnivån ökat... Att säga nej till global tillväxt är att neka andra länder detta. Men en stor del av 1900-talets ekonomiska tillväxt skedde på ett icke-hållbart sätt, framförallt genom accelererande uttag av fossila bränslen. Mänsklighetens stora utmaning ligger i att bryta denna trend samt att skapa en rättvisare fördelning av resurserna.

I praktiken förhåller det sig precis tvärtom gentemot vad Tim Jackson skriver. Ekonomisk tillväxt i form av ökad produktivitet är en förutsättning inte bara för mänskligt välstånd utan för att avvärja klimathotet. Hur skulle alternativet i så fall se ut? Befolkningsminskningar och återgångar till landsbygden i Pol Pot-stil?

Ekonomisk tillväxt kan mycket väl ske samtidigt som miljöpåverkan minskar. Det är inte tillväxten i sig som hotar miljön, utan innehållet i den. Under 1980-talet etablerades begreppet Hållbar utveckling (Sustainable Development) som den enda vägen att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov. Detta är faktiskt mänsklighetens enda hopp.

4 kommentarer:

  1. Hej Mats,

    Roligt att se en från vänsterkanten som förstått tillväxtens roll i samhället. Det var ju just enligt dina linjer vänstern skapade tillväxt i Sverige från 1930 till 1970, och vi faktiskt gick från ett u-land till ett av världens rikaste länder. Tack!

    Men jag kan inte komma ifrån att du är undantaget i en i övrigt tillväxtfientlig vänster. Och för de som inte tror att detta betyder något vill jag påpeka att t ex Argentina var ett av världens rikaste länder i början av 1900-talet. Men man klarade inte strukturomvandlingen till industrination utan skyddade jordbruket med tullar och statsstöd. Nu ville vänstern i krisen (i alla fall S) rädda t ex SAAB genom att staten ska köpa företaget, och vi ska börja skydda vår industri från konkurrens från människor som flyttar till Sverige och startar företag genom att facket får vetorätt mot detta.

    Om vi gör detta så kommer Sverige att följa Argentina i fotspåren och inom två-tre generationer återigen vara ett av världens fattigaste länder precis som vi var i mitten av 1800-talet.

    SvaraRadera
  2. Tilväxtfrågan är inte så enkel, dvs för eller emot.
    Läs andra bloggar: Björn Nilsson hävdar att tillväxt är inte nödvändig för reformer och bättre politik, tvärtom vad borgare hävdar t ex att för extra 11 miljarder åtgår 1 % i tillväxt. Han lutar sig mot Marx.
    Lena Sommestad har skrivit mycket klokt i frågan - och Birger Schlaug är väl inte helt ute och cyklar?
    Sixten Andréasson

    SvaraRadera
  3. Det krävs nog mer än ett begrepp som "Hållbar utveckling (Sustainable Development" och hopp om att detta vinner gehör och praktiseras för att förhindra en tillväxt som i praktik baseras på att alla negativa följdverkningar "tillväxt" förorsakar negligeras. detta då vi IRL förökar oss okontrollerat, producerar, förgiftar och konsumerar sönder vår planet - vilket redan är ett faktum.

    SvaraRadera
  4. Att tillväxt inte skulle vara den främsta orsaken till de globala problemen...hur naiv får man vara? just produktionsökningarna och effektivisering leder spikrakt till högre konsumtion och större och större uttag av naturresurser (skog, mineraler, fossila bränslen, uran, fisk, vilt). Vid sidan av växthuseffekten är förlusten av biologisk mångfald det största globala miljöproblemet. Det gäller även i Sverige. Den produktionsökning som skett har lett till ökning i levnadsstandard, bättre sjukvård, lägre barnadödlighet m.m. - ja! men den har lett till en extrem snedfördelning av resurser i världen. Den välfärd vi åtnjuter bygger till mkt stor del på vår exploatering av fattiga länders billiga naturresurser och naturmiljö. Tro inte att det är indonesiernas konsumtion som är orsak till att regnskogen försvinner i en accelererande takt på Sumatra, Borneo, java och Irian Jaya, nej, det är vår konsumtion av regnskogtimmer och palmolja. Man blir förbannad när man hör sånt struntprat som att tillväxten skulle vara boten mot växthuseffekten...herregud, så blåögt!
    Jag kan inte säga att jag är en förebild i hållbart leverne, men jag är åtminstone medveten att varenda förpackning jag återvinner, varenda tidning/kartongbit jag återvinner är ett bevis på min överkonsumtion av jordens resurser. Jag håller med om att det är en orättvis fördelning av jordens resurser som råder. Rent etiskt har fattiga länder rätt att kräva samma levnadsstandard som vi i I-länderna. Problemet är att vi inte har rätt att leva så skyhögt över jordens tillgångar! Hållbar utveckling är ett slitet uttryck vid det här laget och de goda intentionerna har förvandlat det till en lövtunn floskel. Samhällsutvecklingen bör ske ett etiskt filosofiskt plan, inte materiellt. Den materiella konsumtion leder oss alla ner i avgrunden...även de som inget har.

    SvaraRadera