Om lärartätheten igen

Följande interpellation kommer kommunalrådet Tove Klette (FP) förhoppningsvis att besvara på Lunds kommunfullmäktiges möte 25 april.

Lärartätheten i Lund kommuns grundskolor

Den 4 april 2013 skickade du ut ett pressmeddelande som inleds med följande glada nyhet:

Lärartätheten i Lunds kommuns grundskolor ökade mellan 2011 och 2012. Den är nu 9,6 lärare per 100 elever … (2011: 8,7)

Detta ser onekligen ut som en mirakulös vändning. På ett enda år har hela försämringen av lärartätheten sedan 2007 (från 9,4 till 8,7 lärare per hundra elever) återställts med råge, detta under ett år med fortsatt nettobesparing på Lunds skolor.

I Sydsvenskan två dagar senare berättar din partikollega Lars Hansson, som är ordförande för Barn- och skolnämnd Lunds stad, att han tagit initiativ till ett nytt sätt att räkna just lärartätheten. Hansson säger att han ”tror att den faktiska lärartätheten är i det närmaste oförändrad sedan förra året”.  

I själva verket har det med stor sannolikhet skett en fortsatt försämring av lärartätheten eftersom det senaste året var ett nytt år med otillräcklig uppräkning av anslaget till Lunds skolor i förhållande till kostnadsutveckling och förändring av antalet barn. Men detta ska vi enligt Lars Hansson inte få reda på eftersom han vägrar att redovisa på bägge sätten.

Mina frågor till dig är:

• Ökade lärartätheten i Lunds kommuns grundskolor mellan 2011 och 2012?
• Tycker du att det finns ett värde i att kunna följa förändringen av lärartätheten mellan åren, och om svaret är ja, vad tänker du göra för att möjliggöra det?

Mats Olsson
Vänsterpartiet

Tidigare: Skojare i skolbranschen

Skojare i skolbranchen

I veckan gjorde det folkpartistiska kommunalrådet Tove Klette i Lund något som hon inte gör så ofta. I kommunens namn skickade hon ut ett pressmeddelande. I detta meddelas att lärartätheten i Lunds kommun 2012 stigit till 9,6 per hundra elever, 2011 var siffran 8,7. Tove Klette låter sig själv citeras i pressmeddelandet: 

– Det är mycket tillfredsställande siffror och visar att skolan är ett prioriterat område i Lunds kommun, säger kommunalråd Tove Klette (FP). Lärarna är enligt all forskning den enskilda faktor som spelar störst roll för elevernas lust att lära och framtida välgång.  

Alla som följt skolans utveckling i Lund har med sorg i hjärtat fått konstatera att lärartätheten sjunkit successivt sedan de borgerliga tog över 2006, vilket också bekräftats av Skolverkets statistik. Genom årliga nedskärningar tappade Lunds skolor ungefär var tionde lärare mellan 2007 och 2011, räknat per hundra elever. Utvecklingen är bland de värre i landet vilket också lett till att Lunds position som god skolkommun försämrats kraftigt. De borgerliga har prioriterat skattesänkningar framför skolan.

Eftersom 2012 var ett nytt år med minskat realt anslag per elev frågar man sig naturligtvis: Hur kan denna vändning ha skett? Hur kan lärartätheten öka kraftigt (ja, hela minskningen sedan 2007 är återställd) när anslagen per elev fortsatt minskar?

Tove Klette nämner ingenting om hur förbättringen gått till, men i Sydsvenskan två dagar senare avslöjas att Klettes partifrände Lars Hansson (FP), som är ordförande i Barn- och skolnämnd Lunds stad, är mannen som ligger bakom miraklet. Han har helt enkelt gett direktiv att från och med 2012 räkna på ett helt nytt sätt, vilket i ett slag förbättrar siffrorna. Lars Hansson avvisar i tidningen också möjligheten att räkna på bägge sätten, för jämförbarhetens skull.

Så, lagom inför valet 2014 så försöker de borgerliga med Folkpartiet i spetsen, utplåna möjligheten att bedöma resultaten av deras egna gärningar. Statistiken ska inte vara jämförbar mellan åren.

Kommunalrådet Klette försöker dessutom i en akt av öppet bedrägeri använda det nya sättet att räkna för att inbilla oss att lärartätheten nu plötsligt ökat. Så agerar skojare i skolbranschen. De måste tro att lundaborna är ett osedvanligt korkat släkte...

Tidigare: Lunds skolor i vasken

Fega sossar

Vinstdriven skola och välfärd kan fortsätta. Carema och friskolekoncernerna kan andas ut. 

Det blev, som väntat, en dålig kompromiss på den socialdemokratiska partikongressen. I allmänna ordalag pratas det om att vinstintresset inte får vara styrande i välfärden och att vinstuttaget ska begränsas. Men det är formuleringar som inte betyder ett dugg och som vilken dussinliberal som helst skulle kunna ställa upp på. 

Det enda framsteget är att socialdemokraterna nu vill att kommunerna ska ges större inflytande över etableringen av nya friskolor. Det skulle vara ett steg i rätt riktning, men även här är kongressbeslutet så vagt formulerat att det är oklart om de vill att en kommun verkligen ska kunna säga nej till en skolkoncern som uppfyller formella krav. 

Hursomhelst hjälper det föga i förhållande till den miljardindustri som redan är i rullning. Det kommer inte heller att stoppa vidare expansion i borgerligt styrda kommuner, där politikerna reflexmässigt säger ja till allt som inte är kommunalt. Dit kommer naturligtvis riskkapitalbolagens skolföretag i så fall att koncentrera sina nya projekt. Likvärdigheten i det svenska utbildningssystemet minskar på så sätt ytterligare. 

Riskkapitalbolagens framfart inom vård och omsorg påverkas överhuvudtaget inte, inte i förhållande till nuläget i alla fall. I Region Skåne kommer till exempel de borgerliga och MP att kunna fortsätta lägga ut öppenvård och lukrativa delar av specialistvården på vårdval och därmed slå sönder fungerande vårdenheter och kliniker.

Socialdemokraterna skulle haft folket med sig för en non-profit-linje i skola och välfärd. Att överhuvudtaget tillåta vinstuttag ur statligt finansierade skolor är en extremistlinje, Sverige är ensamma i världen om det, bortsett från Chile, som under Augusto Pinochets diktatur blev nyliberalernas lekstuga. Att socialdemokraterna ändå inte förmår att göra det självklara och det enkla är ingenting annat än ren och skär feghet. 

Kvar står Vänsterpartiet som företrädare för linjen samhällsvinst istället för vinstläckage ur välfärden. Vänstern kan inte själv vända utvecklingen, men en stärkt vänster är nu det enda sättet att utmana de sju riksdagspartier som är för privata vinstintressen i skola och välfärd.

Länkat: SR; DN; DN; DN; SVD; SVD; AB

Inriktningsbeslut för Lund C

Det blev blocköverskridande allianser idag i Lunds kommunstyrelse om den framtida utformningen av Lund C och Clemenstorget. Socialdemokraterna, miljöpartiet och moderaterna bildar majoritet för ett överdimensionerat "resecentrum" som ska byggas runt och över det gamla Tullhuset. 

Vänsterpartiet och folkpartiet vill bygga i stadens skala, med estetik och funktionalitet för ögonen i stället för att tvinga in resenärerna på en snitslad bana mellan snabbmatställen och annan kommers, och därmed rädda Tullkammaren.

Vad gör du nu för att rädda Universitetssjukhuset i Lund?

På kommunfullmäktigemötet torsdag kväll ställer jag nedanstående så kallade Enkla fråga till kommunstyrelsens ordförande Mats Helmfrid (M).

I oktober 2012 interpellerade jag dig angående sjukvårdskrisen. Du hänvisade då till att det bildats en styrgrupp mellan Region Skåne, Malmö stad och Lunds kommun. Sedan dess har styrgruppen havererat. 

Samtidigt har nya nedskärningar lagts på sjukvården, flyttkarusellen mellan Malmö och Lund fortsätter och bland annat chefen för hudkliniken och tre av fyra sjuksköterskor på barnintensiven sagt upp sig i protest. 

Under parollen ”Rädda vården” genomfördes i lördags detta sekels hittills största demonstration i Lund. Min fråga till dig är:

Vad gör du nu för att rädda Universitetssjukhuset i Lund?

Lund 2013-03-20

Mats Olsson

Vänsterpartiet

Tidigare: Visst finns det alternativ; Skåne: Vägval i vården

Ministern kom ut som rasist

Migrationsminister Tobias Billström (M) kom alltså idag ut som fullfjädrad rasist i en intervju i DN:

– Ibland har vi bilden av att personen som är gömd bor hos en trevlig blond svensk dam i 50–60-årsåldern som vill hjälpa till. Men det är ju inte så. De allra flesta bor hos sina landsmän som inte alls är blonda och blåögda.

Jan Lindqvist Grinde, universitetslektor i retorik, påpekar i AB att detta är ett felslut, att ett visst beteende skulle vara olika beroende på vem som gör det:

– Något är bättre om det görs av en blond och blåögd än någon som inte är blond och blåögd. Just det är en definition av rasism. 

Att en minister uttalar sig så är naturligtvis förödande – hela det demokratiska samtalet bygger på att människor är lika inför lagen.

Rasistiska åsikter har varit utbredda bland politiskt aktiva moderater, det såg vi i Uppdrag gransknings valstugereportage 2002, vilket bidrog till att sänka partiet som en sten i det valet. 

Billström visar, om inte annat, att det är samma moderater nu som då.

Visst finns det alternativ!

Efter lördagens stora demonstrationer är det svårt att vara borgerlig eller miljöpartist i Skåne. Antingen befinner de sig på oordnad reträtt från tidigare ståndpunkter, likt regionrådet Anders Åkesson, MP, eller också låtsas de att de inte förstår, likt regionstyrelsens ordförande Pia Kinhult, M. 

Kinhult hävdade igår att problemen i sjukvården inte handlar om pengar och anklagade samtidigt de tusentals demonstranterna för att inte presentera några alternativ. Det finns ett direkt samband mellan dessa bägge cyniska uttalanden. Bägge handlar om förnekelse. Brist på personal och vårdplatser beror naturligtvis på brist på resurser. Om man inte är intresserad av att tillföra mer resurser ser man inga alternativ. 

Kinhult ser följaktligen inte vårdkrisen som ett politiskt misslyckande utan som "...en signal om ett misslyckande när det gäller att förklara vad det är som gör att allting känns mycket svårt just nu." Alltså, när folk dör eller får skador på grund av brist på personal och vårdplatser, när personalen knäcks, då är inte detta ett misslyckande i sig utan bara ett pedagogiskt problem. 

Den som vill se hittar också alternativen. I veckan presenterade Kriskommissionen för den skånska sjukvården en rad rekommendationer. I tal och på plakat framfördes igår på samma sätt en rad konkreta alternativ till den förda politiken. I FB-gruppen Rädda Universitetssjukhuset i Lund och annorstädes diskuteras också sedan länge dessa frågor. Nedan följer ett försök till sammanfattning i sex punkter.

1. Häv anställningsstoppet
2. Utöka antalet vårdplatser för att eliminera överbeläggningar och utlokalisering av patienter
3. Stoppa flyttkarusellen. Återupprätta kompletta sjukhus i Lund och Malmö
4. Ta tillvara personalens kompetens, återupprätta förtroendet för professionen (vilket enligt min mening betyder att avbryta de nyliberala experiment för resurstilldelning till sjukvården som inspirerats av New Public Management) 
5. Stoppa privatiseringarna, framför allt de pågående utvidgningarna av vårdvalet, vilket slår sönder kliniker och enheter.
6. Återinför seriös och långsiktig demokratisk beredning av större beslut av strukturell art (sammanslagningar, organisationsförändringar, flyttningar eller nedläggning av verksamheter, etc) 

Visst finns det alternativ!

Tidigare: Skåne: Vägval i vården

Länkat: SKD; SKD; 

Skåne: Vägval i vården

Vården står mitt uppe i viktiga vägval. Vägvalen berör resurser och organisation och handlar ytterst om kvalitet och patientsäkerhet, om vården ska vara till för alla eller för dem som med resurser eller turen på sin sidan har kunnat välja rätt.

Med eller mot sjukvårdspersonalen?

På barnintensiven i Lund har 33 sjuksköterskor sagt upp sig i protest mot att de borgerliga och MP vill  försämra deras löner och arbetsvillkor. Miljöpartistiska  regionpolitiker sprider skrönor om att sjuksköterskorna tjänar 60-80 000 kr i månaden. Regionrådet Anders Åkesson (MP) ursäktar och försöker släta över med att han hoppas att konflikten ska få en lösning, precis som om det inte vore han själv och hans borgerliga kolleger som är enda orsaken till konflikten. 

Agerandet är på många sätt symptomatiskt. Sedan tvångssammanslagningen av sjukhusen i Malmö och Lund 2010 och den huvudlösa flyttkarusellen inleddes har de styrande befunnit sig på rak kollisionskurs med de som arbetar inom sjukvården. Personalen, liksom forskningen inom området, har haft rätt hela tiden: Det blev sämre och dyrare med SUS.

Alternativet är uppenbart. Försämra inte, utan hellre förbättra villkoren för dem som arbetar inom vården. Stoppa flyttkarusellen och återupprätta sjukhusen i Malmö och Lund som självständiga samarbetande enheter. 

Vårdbehov eller marknadsplats?

Sjukvården är utsatt för ett fullskaligt nyliberalt experiment som bygger på att olika steg i vårdkedjan ges prislappar som styr resurstilldelningar. Journalisten Maciej Zaremba har i en ambitiös artikelserie i DN visat att det leder till suboptimering kring "lönsamma" åtgärder (till exempel förstagångsbesök) och att helhetssynen på vård och patienter går förlorad (länkar till artiklarna: 1, 2, 3, 4). 

New Public Management införs för att icke sjukvårdskunniga chefer ska kunna ta kontroll över vården och för att det ska bli lättare att privatisera när allt har fått en prislapp, när allt har blivit till affär. Med statistik som bygger på sådana prislappar försöker regionpolitikerna (borgerliga + MP) just nu bevisa att skånsk sjukvård aldrig varit bättre. 

Alternativet måste bygga på att skrota låtsasmarknaden och återupprätta professionens inflytande över vård och resurstilldelning.

Låg skatt eller resurser till vården?

De styrande har medvetet och med öppna ögon äventyrat patientsäkerheten. Trots tung kritik från Socialstyrelsen och förelägganden från Arbetsmiljöverket har de underlåtit att sätta in de resurser som vården kräver. De har istället valt att hålla landstingsskatten nere, bland de lägsta i Sverige. Inför valåret 2014 börjar vissa av femklöverpartierna darra på manschetten. Det är en omvändelse under galgen som inte utlovar någon långsiktig resurstilldelning som håller. 

Alternativet är naturligtvis att ge vården de resurser som en god vård kräver. Höjd skatt är inget självändamål, kan man omfördela en del från central byråkrati och konsulter (moderata och andra) så desto bättre. Detta handlar också om regeringspolitik, statsbidragen till landsting och kommuner har successivt urholkats för att betala jobbskatteavdrag, rut och annat. Men på kort sikt måste helt enkelt landstingsskatten höjas. 

Det är mot bakgrund av dessa vägval som vi demonstrerar på lördag 16 mars runt om i Skåne.

Idag presenterades också den första rapporten från Kriskommissionen för den skånska sjukvården. Läs den!

* * * *

Uppdaterat 2013-03-16:

Rädda vården-demonstrationerna överträffade alla förväntningar. Minst 1500 i tåget i Lund och mycket folk i rörelse även på andra håll i Skåne.

Länkat: SR; Skd; Skd; HD; 

Smart, MP?

I Lund har Miljöpartiet visat två skilda ansikten sedan 2010. Å ena sidan MP i Region Skåne, som med förfärande lojalitet hjälpt moderaterna att slakta Lunds Universitetssjukhus samt skära ner och privatisera vården. Å andra sidan MP i Lund som tillsammans med S och vänstern stundom drivit vass och progressiv oppositionspolitik. Men bilden har börjat krakelera. Vart är MP på väg?

Förra året beslutade de borgerliga partierna i Lund att genomföra en total privatisering av personlig assistans. De funktionshindrade som valt kommunen som huvudman får inte göra det längre utan tvingas nu välja en privat vårdgivare. S och V röstade naturligtvis emot denna inskränkning i de funktionshindrades valfrihet, men inte MP som röstade ja till privatiseringen och nedläggningen av kommunens personliga assistans.

En annan sak är aktsamheten om gemensamma förslag och respekt för ursprunglig förslagsställare. De rödgröna i Lund har sedan 2006 tillsammans försökt pressa de borgerliga i hemlöshetsfrågan. Gemensamma skrivelser och förslag har lagts, bland annat att införa konceptet Bostad Först. Den som varit kanske allra mest aktiv i dessa frågor är Sven-Bertil Persson i Demokratisk Vänster, samarbetets minsta men i dessa frågor mest engagerade parti. Ett av hans huvudförslag, förutom Bostad Först har varit att lyfta hemlöshetsfrågorna till kommunövergripande nivå; Socialnämnden kan ju inte själv lösa bostadssituationen i Lund.

Insändare SDS 27/2 undertecknad
Petter Forkstam,  Anna Bauman
och  Björn Åhlin, MP

Då väljer MP, utan föregående diskussion, att lägga en egen motion med exakt samma sakliga innehåll som Sven-Bertils förslag. Stölden var så fräck och uppenbar att ledande MP-representanter omedelbart fick be de andra rödgröna partierna om ursäkt. Vad denna ursäkt var värd såg vi i dagens Sydsvenska. Nu är det MP som "träffade helt rätt", de gemensamma rödgröna idéerna, och då speciellt Sven-Bertil Perssons idé från 2008, är plötsligt MP:s egen idé från 2012.

Smart, MP? Ja, kanske i det korta perspektivet när det gäller att ensidigt profitera på gemensamt arbete och andras idéer. Men på sikt handlar politiskt samarbete om tillit. Den som försöker luras får inga vänner och den som är beredd att gå över lik för att exponera sig själv väcker ingen tillit. 

Det jag har lärt mig i Lund och Skåne på senare år är att det knappast går att lita på Miljöpartiet.

Sälj inte Stortorget 1!

Nu diskuteras på allvar en försäljning av Stortorget 1, fastigheten framför domkyrkan på bilden. Den ägs av Lunds kommun och rymmer ett par populära krogar, affärer, en teater samt förvaltningslokaler längre upp i huset. Det finns åtminstone tre starka skäl emot en försäljning.

1. Lilla teaterns existens skulle äventyras. Med en kommersiell fastighetsägare är en ideellt driven verksamhet ständigt ifrågasatt.

2. Kultur- och fritidsförvaltningen och Utbildningsförvaltningen har lokaler i fastigheten och måste i så fall hyra lokaler efter en försäljning. Ett av argumenten för att bygga den nya förvaltningsbyggnaden Kristallen, som snart står färdig på andra sidan järnvägen, var att kommunen skulle slippa hyra in sig i svindyra lokaler, bland annat runt Knut den Stores torg. Det har i alla fall hittills funnits enighet mellan de politiska partierna i Lund att så långt som möjligt undvika sådana lösningar.

3. Kommunen bör snarare öka än minska sitt fastighetsinnehav i Lunds centrum. Genom de privata fastighetsägarnas omvittnade girighet har hyrorna för affärer och näringsställen drivits upp till fantasinivåer. Affärsdöden är ett växande problem och i vissa delar av staden är det nästan bara banker och mäklare kvar. Ett icke-kommersiellt ägande kan här utgöra en motvikt. Kommunalt ägande behövs också för att stödja nya angelägna verksamheter som annars aldrig får en chans.

Det enda argumentet för försäljning är att det skulle inbringa en tillfällig inkomstförstärkning till kommunen. Det är lika rationellt som att värma sig genom att kissa i byxorna.

Lund - Årets Värmepumpskommun!

Värmepump

Lund har sedan det blev borgerligt 2006 genomfört årliga nedskärningar inom skola, vård, omsorg, fritid och socialt arbete. Detta har lett till att Lund försämrats vad gäller en rad nyckelfaktorer gentemot andra kommuner. 

Som vi tidigare konstaterat har Lund backat i rankingen som god skolkommun, speciellt vad gäller värden som har med lärartäthet och resurser att göra. Jämför man lundaelevernas studieresultat med förväntat resultat i förhållande till föräldrarnas utbildningsbakgrund är Lund numera en högst medioker skolkommun. 

På samma sätt rasade Lund i år från en föga hedrande plats 126 till plats 178 som ungdomskommun. KFUM jämför hur mycket Sveriges kommuner satsar på ungdomsverksamhet och där befinner sig Lund nu definitivt på den nedre halvan. 

Resursminskningen till Lunds skolor och ungdomsverksamhet fortsätter under 2013, det har den borgerliga majoriteten bestämt. 

Men plötsligt händer det: Lund har äntligen utsetts till Årets Värmepumpskommun 2012.

Från Lunds kommuns hemsida

På bilden ses kommunstyrelsens ordförande Mats Helmfrid (M) tillsammans med kommundirektören Anette Henriksson mottaga priset från SVEP, Svenska Värmepumpföreningen.

PS. Inte heller i Svenskt Näringslivs ranking över kommuner med gott företagsklimat går det bra för Lund, trots den borgerliga majoritetens alla ansträngningar. Eftersom en viktig faktor i denna mätning är andelen privatanställda i kommunen skulle vi behöva lägga ner såväl universitet som universitetssjukhus för att falla arbetsgivarföreningen på läppen.

Med Michael i bunkern

...någon kris i den skånska sjukvården har vi inte...
...ägnar er åt att sprida det värsta falsarium jag har varit med om i mina 20 år i politiken...
...enstaka mejl från anställda... 
...tidningsankor...


Så löd det purfärska regionrådets försvar av resursfördelningen till sjukvården. Michael Sandin (M) är nog det geni som sjukvården har väntat på; han vet bäst redan under sin första dag på jobbet. Alla andra har fel. Nåja, hans företrädare Catharina Blixen-Finecke brukade säga ungefär samma saker, fast kanske lite mer inlindat. 

Ja, alla verkar vara emot regionledningen: Patienterna, personalen, klinikcheferna, facken, massmedia, Socialstyrelsen. De har det inte lätt. Ingen verkar tro dem när de säger att 390 miljoner i ny indragning 2013 inte är någon indragning bara man kallar det effektivisering. Ingen tror dem när de säger att Socialstyrelsens koppling mellan fem dödsfall och resursbrist är nys. Ingen verkar tro att allt egentligen är bra i sjukvården, eller överhuvudtaget på någonting de säger längre... De borgerliga och miljöpartistiska regionråden kan numera bara lita på sig själva och de chefer de har handplockat för att genomdriva deras politik.

Det finns ett namn för det här syndromet: bunkermentalitet. De borgerliga och MP i regionen visar numera upp en fulländad bunkermentalitet och Michael Sandin är mannen som är kapabel att definitivt försegla utgången.

Tidigare: Dubbelt fokus på Sus

Länkat: SVT; SKD;
PS Ett stort grattis till patienter och anställda på onkologen. Personalens modiga kamp har tvingat sjukhusledningen att backa från planerade neddragningar av kliniken. Men några ökade resurser från regionen är det inte tal om vilket gör att andra får ta smällen när nedskärningsbudgeten ska genomdrivas. Ergo: Alla måste göra som personalen och cheferna på onkologen. Ta kampen! 

Dubbelt fokus på Sus

Kritiken mot förhållandena på Skånes universitetssjukhus har de senaste veckorna breddats och tilltagit i styrka. Den politiska majoriteten i Region Skåne, bestående av de borgerliga partierna och miljöpartiet, har lagt en budget med nya neddragningar, kallade "effektiviseringar" av sjukvården på 390 miljoner kronor 2013. 

Redan befintliga neddragningar har lett till en ohållbar situation: 

• Urholkad patientsäkerhet där fem dödsfall kopplade till resursbrist bara är toppen på isberget
• Minskning av antalet vårdplatser och stängning av avdelningar trots oförändrat eller ökande vårdbehov
• Kraftigt försämrad arbetsmiljö för stora personalgrupper som i frustration över att inte kunna ge adekvat vård slutar eller hotar med massuppsägning

Socialstyrelsen punktmarkerar numera Sus. Trots det tvingar den politiska majoriteten fram nya neddragningar som under hösten har lett till anställningsstopp. Chefen för kvinnokliniken har sagt upp sig i protest. Hälften av akutläkarna i Lund hotar att säga upp sig. Från onkologen utmanar tolv chefer en regionledning som inte tvekar att fortsätta urholka deras verksamhet. Detta ledde till ett patetiskt och totalt olagligt försök från sjukhusledningen att hota dem med degradering om de inte höll tyst. Från den politiska ledningen hörs inga försök att ta till sig kritiken. Det är precis som om de levde i en annan värld.

Just nu är fokus starkt på de politiskt beslutade neddragningarna. Det är rätt, men samtidigt måste den huvudlösa fusionen Lund-Malmö ånyo ifrågasättas. 
Kolossen Sus är inte kostnadseffektiv, den är svårstyrd, inbjuder till revirstrider och leder till ständiga kollisioner mellan vårdens behov och misslyckade effektiviseringar genom flyttning och sammanslagning av kliniker. Den sönderslagna ögonkliniken bär syn för sägen. I den fortsatta processen har naturliga och fungerande vårdflöden slagits sönder på bägge sjukhusen. 

Fokus måste alltså hållas på två saker samtidigt, dels att ge skånsk sjukvård de resurser som krävs, dels att återupprätta sjukhusen i Lund och Malmö. 


Tidigare: Regionledningen polisanmäls; Sjukvårdens budget 2013

Lunds skolor i vasken

Lund har med viss rätt varit stolt över sina skolor och förskolor. I Lärarförbundets ranking har Lund tio år i rad placerats bland de fem bästa skolkommunerna i landet. Nu backar Lund i rankingen, i år ner till nionde plats. Varför?

Varje år sedan det blev borgerligt styre 2006 har det skurits i skolans budget, cirka en procent per elev varje år. Vad gäller sådana mätfaktorer som har med tilldelning av resurser att göra har följaktligen Lund rasat mest. Jämfört med rankingen 2007, som återspeglar förhållandena 2006 som var det senaste året det var rödgrönt, har Lund rasat från plats 1 till plats 57 när det gäller hur mycket resurser som läggs per elev. Vad gäller lärartäthet har Lund under samma period backat från plats 22 till plats 128. Från att ha varit bland de absolut främsta i landet tillhör alltså Lund nu den nedre halvan vad gäller lärarresurser per elev.

Att Lund satsar mindre och mindre per elev jämfört med andra kommuner ger också konsekvenser i form av försämrade resultat. När det gäller andelen elever som gick ut med godkända betyg, räknat med hänsyn taget till föräldrarnas utbildningsbakgrund, har Lund halkat ner från plats 90 till plats 162. Om man i stället räknar det totala meritvärdet har Lund rasat från plats 20 till plats 108.

Det enda som fortfarande håller uppe Lunds kommun är att andelen med högskolebehörighet och som går vidare till högskola är bland de högsta i Sverige, något som naturligtvis hänger samman med att Lund är och förblir Sveriges mesta universitetsstad. Men vad gäller övriga resultat är det bara att se sanningen i vitögat: Lund är ingen speciellt bra skolstad längre. Sex år av borgerliga nedskärningar har satt sina spår - skolan har gått i vasken när den politiska ledningen istället prioriterat skattesänkningar.

Vad som ger hopp för Lunds del är att det fortsatt finns en stor enighet i den rödgröna oppositionen att efter valet 2014 åter genomföra en ordentlig satsning på Lunds skolor och förskolor. 

Samtidigt stärks nu kraven på att åter förstatliga skolan. Skillnaderna mellan skolornas kvalitet ökar och allt fler frågar sig med rätta om barnens framtidsutsikter ska avgöras av vilken kommun de råkar bo i. 

Länkat: Lärarförbundets ranking; AB; 

S och MP satsar på vinstdrivna skolor

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har nu enats om att fortsatt stödja vinstdrivna skolor. Samtidigt vill de inte ge tillåtelse till kommuner att säga nej till etableringar av nya vinstdrivna skolor, istället vill de att kommunerna ska tvingas till ett långtgående samarbete med de riskkapitalbolag som driver de flesta friskolekoncerner. 

Det tål att sägas igen: Sverige är det enda land i världen, förutom Chile, som tillåter vinstdrivande företag att bedriva skolverksamhet. I alla andra länder har en sådan barock tankegång avvisats eller aldrig ens kommit på tal. Flera svenska skolforskare menar att en bidragande orsak till försämrade skolresultat de senaste åren är uppsplittringen av skolan och undermålig undervisningskvalitet från företag som istället lockar elever med sockrade betyg.

En majoritet av svenska folket tycker inte att skattepengar som var avsedda för vård eller skola ska användas för att berika aktieägare. De har nu definitivt bara ett parti som företräder dem...

Läs också: Stäng John Bauer!; Skolbarn byter ägare; Elevpengen till Jersey

Länkat: DN; DN; SVT; GP; SVD; HD;

Attendo fakturerar vård av avliden

Förra hösten skedde en rad avslöjanden av hur det fungerar inom vinstdriven vård och omsorg. Rapporterna om vanvård och systematiskt fusk ledde till något av en folkstorm. Till och med de borgerliga politikerna fick lova att nu skulle det ställas krav på dem som vårdar mormor.

Vårdföretagen fungerar precis som alla andra företag - kostnadsnedskärning och vinsmaximering är i fokus. Detta är inget problem när det är skjortor eller stolar som produceras, i alla fall för konsumenterna. Tvärtom, för produktion av konsumtionsvaror är marknadsekonomi ett hittills oöverträffat sätt att främja kvalitet och utveckla nya produkter, det kunde redan Karl Marx berätta.

Problemet uppstår när det inte är gäller en vara utan en vårdinsats eller en annan process där "konsumenten" är utlämnad till företagets agerande. Vård och omsorg går ju per definition inte att mäta eller exakt beskriva i förväg och det är naturligtvis lika omöjligt att i efterhand kontrollera om önskad kvalitet har uppnåtts. 

Därför bestämdes tidigt under 1900-talet - i största enighet i Sverige - att vinstdrivande företag i princip inte skulle syssla med samhällsfinansierad vård och omsorg. Kommunerna hade under föregående sekel försökt övervaka de "entreprenörer" som erbjöd sig att ta hand om de fattiga och värnlösa, men fusket var omfattande och vanvård var vanligt. Ändå har kapitalet sedan 1990-talet släppts in i vården.

I veckan rapporterade TT att Attendo Care, sedan de tagit över hemtjänsten i Ystad, har krävt betalt för vård hos personer som flyttat, varit inlagda på sjukhus eller till och med avlidit. Trots att vårdjätten på detta sätt försökt blåsa skattebetalarna på 690 000 kronor låter kommunen udda vara jämt och drar tillbaka stämningen. I stället har Attendo Care stämt Ystad kommun på 3,4 miljoner för "uteblivna intäkter". 

Vänsterpartiet har hela tiden varnat för konsekvenserna och en del av oss trodde kanske att förra årets avslöjanden av Carema och Attendo skulle leda till en omprövning. Men inte ens Socialdemokraterna, än mindre Miljöpartiet eller de borgerliga har lärt sig något av detta. De pratar fortfarande om att bli bättre på att göra privata upphandlingar och bevaka kvalitén, precis som om detta var något nytt, precis som inte all seriös forskning visar att det i praktiken är omöjligt.

Allt är med andra ord som vanligt igen.

Tidigare: Betyder Carema valfrihet?; Varför förmår bara vänstern? 

Länkat: SKD; GP; HD; 

Regionledningen polisanmäls

Vår utgångspunkt är att de som beslutat om nedskärningar och minskning av vårdplatser hela tiden haft tillgång till information som visat att detta skulle leda till att patientsäkerheten inte kunnat upprätthållas. Detta har i sin tur lett till en ohållbar arbetssituation inom vården, att patienter inte fått tillräcklig eller adekvat vård vilket orsakat lidande - och ytterst - ett antal dödsfall.

 

Vår anmälan skedde i torsdags och har hittills mötts av bred uppslutning. Formuleringar som "Helt rätt", "På tiden" har dominerat i kommentarsfälten i sociala medier. På artikeln i Sydsvenskans nätupplaga har hittills 649 personer reagerat och 90 procent av dem uttrycker att de är glada över anmälan, medan 6 procent är arga. Vi har också fått flera uppskattande mail, både från folk som jobbar inom vården och sådana som inte gör det. Bara ett exempel från en boende i Staffanstorp:

Ett stort och varmt tack för ert engagemang för vår sjukvård. Jag är pensionär och har i alla år röstat höger. Men nu, efter alla galna nedskärningar, tänker jag rösta med dem som vågar sätta ner foten och hejda den galna skattepolitiken som alliansen företräder. Jag betalar mer än gärna mer skatt bara jag får valuta för min insats. Idag är valutan en utopi!

Fler och fler av våra allra bästa läkare och specialister hoppar av det galna tåg som alliansen trafikerar. Alliansen har överlevt sig själv! Nu får det vara nog!

En eloge till Anton Flink, Kurt Sjöström och Mats Olsson som polisanmält rådande situation.

Nu vill vi gå vidare, dels genom att medverka i kriskommissionen för skånsk sjukvård, dels genom att skriva inlägg där vi närmare förklarar orsaken till anmälan. Nedan följer hela anmälan inklusive bilagor. En likalydande anmälan har skickats till Justitieombudsmannen.


Till Polismyndigheten i Malmö

Undertecknade får härmed göra anmälan för misstänkt brott

Anmälan avser följande: 
Regionstyrelsen för region Skåne samt högste chef för verksamheten (ledamöter Pia Kinhult, Katarina Erlingson, Pontus Lindberg, Liliana Lindström, Carl Johan Sonesson, Birgitta Södertun, Gilbert Tribo och Anders Åkesson, Catharina Blixen-Finecke /innan hon i september 2012 avgick som regionråd och ordförande för vårdproduktionsberedningen/)

Hälso- och sjukvårdsnämnden för region Skåne samt högste chef för verksamheten (ledamöter Carl John Sonesson, Anders Åkesson, Karin Axelsson, Pia-Maria Bergius, Stefan Lamme, Lennart Nilsson, Gilbert Tribo samt Carina Wutzler).

Ärendet gäller:
Regionstyrelsen samt Hälso- och sjukvårdsnämnden har genom nämnda beslutsfattare tillika med högsta ledningspersoner genom beslut avsiktligt undanhållit sjukvårdspersonalen resurser och därigenom

1. förhindrat personalen att med tillgänglig vetenskap och praktisk erfarenhet genomföra syftet med Hälso- och sjukvårdslagen och inte uppfyllt kravet att leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till god vård.  Detta har vållat skada för patienterna och allmänheten
2. avsiktligt förhindrat tillförsel av sådana resurser att författningarna om arbetsmiljön kunnat fullgöras, vilket varit till skada för personalen och patienterna
3. avsiktligt undanhållit resurser för vården vilket kan ha medfört lidande för patienter men dessutom lett till att patienter, varibland minderåriga barn, avlidit. Ett exempel på följderna av resursbristen är att klinikchefen för barnsjukvården i Lund lämnade sin post eftersom hon inte längre kunde svara för patientsäkerheten.

Motivering för anmälan:
Som motivering för vår anmälan om misstänkt brott bifogas bilagor som visar

• att det brister i genomförandet av Hälso- och sjukvårdslagens intentioner på sätt som kan vålla skada för patienter och allmänhet,
• att de anmälda brutit mot arbetsmiljöförfattningarna och
• att patienter avlidit på sådant sätt att misstanke föreligger, om att de anmälda avsiktligt medverkat till dödsfallen trots vetskap om de livshotande effekterna av resursbristen inom sjukvården.

Malmö den 24 oktober 2012

Anton Flink      Mats Olsson      Kurt Sjöström

Bilagor: 
Dödsfall beror på platsbrist 
Platsbrist kan kopplas till sex dödsfall på Sus
Ber om ursäkt efter dödsfall 
Barnsjukvården slår larm inför vintern 
Klinikchef hoppade av 
Inga förbättringar har genomförts
Lille Kevin blev offer för sjukvårdens sparnit
Barnakuten har fått spara kraftigt i åratal
Färre vårdplatser stänger avdelningar
Platsbrist bakom patienters död
Anställningsstopp på Sus
Skärpt kontroll av platsbrist
Fler akutplatser försvinner från Sus 

Länkat: SR; SDS; SKD;  

Sjukvårdens budget 2013

Har precis försökt läsa budgeten för Region Skåne som de borgerliga & mp presenterade idag. När de själva sammanfattar sin budget skriver de att sjukvården tillförs 714 miljoner.

Konstigt att man ska behöva leta sig ner till ett undanskymt ställe på sidan 48 innan man upptäcker att detta är löne- och kostnadsförändring (som dessutom är för lågt räknade) samt riktade anslag. I själva verket åläggs sjukvården ett sparbeting på ytterligare 391 miljoner, ovanpå 2011 och 2012 års nedskärningar.

Det är häpnadsväckande att läsa hur de har tänkt sig att en del av denna "effektivisering" ska ske:

Genom att samordna verksamhet och kompetens inom urologi och ögonsjukvård samt att optimera operationskapacitet skapas förutsättningar för att kunna erbjuda vård av hög kvalitet och en mer effektiv verksamhet. Effekten av samordningen beräknas till 120 miljoner kronor, varför hälso- och sjukvårdsnämndens regionbidrag minskar med motsvarande.

Man undrar naturligtvis vilken planet regionstyrelsens majoritet egentligen befinner sig på när de talar om optimering av kliniker som de lämnat i ruiner...  

Nedskärningen 2013 är på 1,5 procent av sjukvårdens totala omslutning. Det betyder ännu färre vårdplatser och ytterligare press på en redan underbemannad sjukvårdspersonal.

Patientsäkerheten kan inte längre upprätthållas och det vet de styrande om. Socialstyrelsen har redan kopplat fem dödsfall på SUS till platsbrist. Att då dra ytterligare resurser från sjukvården borde likställas med vållande till annans död.

Länk till hela budgettexten

Sjukhuset och Lunds kommun

Idag lämnade jag in följande skrivelse till Lunds kommunfullmäktige. Förhoppningsvis kommer den att behandlas på nästa möte 25 oktober.


Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Mats Helmfrid
 
I år har antalet vårdplatser på Skånes universitetssjukhus, SUS, minskat med 140 eller cirka 12 procent. Nedskärningarna i sjukvården och sammanslagningen till SUS har lett till att Skåne nu är ett av de områden i hela Europa som har minst antal vårdplatser per invånare.

Socialstyrelsen har kopplat fem dödsfall på SUS under 2011 till platsbrist och underbemanning och punktbevakar nu den skånska specialistvården. Men istället för att ta ansvar för patientsäkeheten är de styrande politikerna i Region Skåne i färd med att driva igenom nya nedskärningar och anställningsstopp har införts. Personalen går på knäna och känner daglig frustration att inte kunna ge den vård som krävs.

Av någon anledning verkar överflyttningar av kliniker och verksamhet från Lund till Malmö gå betydligt lättare än i andra riktningen, men att utnämna Malmö till någon sorts segrare i fusionen är felaktigt. Det handlar inte om att ge sig hän i en ovärdig stadsdragkamp. Sammanslagningen till SUS måste istället betecknas som ett vårdpolitiskt fiasko som har drabbat specialistvården i bägge städerna.

Ögonkliniken räknades tidigare till en av Nordens främsta. Flytten har inneburit personalflykt och kollaps och numera klarar man inte ens enkla starroperationer utan tvingas skicka såväl malmö- som lundabor till Varberg och Örebro för behandling. Cancervård och strålning koncentreras till Lund men samtidigt flyttas i stort sett all kirurgi till Malmö vilket innebär att kompetensen och möjlighet att ta emot patienter försvinner. Ja, nästa logiska steg kommer att bli att stänga akutmottagningen i Lund. Flyttkarusellerna hotar inte bara patientsäkerheten utan även forskningen, vilket fick prodekanus för medicinska fakulteten Kristian Riesbeck att avgå i september.

Sjukvården ligger utanför Lunds kommuns kompetensområde, men ändå måste kommunens representanter reagera när kommuninvånarnas grundläggande rätt till sjukvård är hotad. Därför frågar jag dig:

Vad gör du för att rädda Universitetssjukhuset i Lund?

Mats Olsson
Vänsterpartiet

Stäng John Bauer!

- Skolan borde läggas ner. Det enda man är ute efter är att tjäna pengar, säger Sebastian Persson, som i våras gick ut John Bauer-gymnasiet i Lund, till tidningen City. 

Denna skolkoncern är en av de största i Sverige och därmed i världen eftersom andra länder inte tillåter vinstdrivna skolor. Ägare är sedan 2008 det danska riskkapitalbolaget Axcel som på sin hemsida hyllar att Sverige håller på att "modernisera den offentliga sektorn" genom att släppa in de privata aktörerna och förvandla eleverna till kunder.  

- Branschen är väldigt spännande, sa Axcels Sverigechef i samband med köpet. Affärsidén är att köpa upp eller etablera nya skolor och därefter kunna sälja vidare koncernen med hög avkastning. Priset för denna spännande affärsidé är en undermålig skola som inte ger eleverna grundläggande behörighet för vidare studier.

Skolinspektionen riktar hård kritik mot John Bauer i Lund. Skolan saknar rutiner för särskilt stöd, har låga kunskapsresultat och gör inga analyser av varför det är så. Elever vittnar om otillräckligt stöd, inget bibliotek, ingen syo eller kurator, dåligt elevinflytande och obefintlig uppföljning av kunskapsresultaten. Hälften av eleverna gick ut med ofullständiga betyg. Skolan snålar in på allt, till och med på matportioner så att eleverna går hungriga från skollunchen.

Skolinspektionens kritik skedde efter en syn förra hösten. Rektorn säger att de redan (!) inlett förbättringsarbetet. Naturligtvis borde John Bauer-gymnasiet vara en av de första friskolekoncerner som läggs ner. Privata vinstintressen har inte i välfärd eller skola att göra.