1. Lilla teaterns existens skulle äventyras. Med en kommersiell fastighetsägare är en ideellt driven verksamhet ständigt ifrågasatt.
2. Kultur- och fritidsförvaltningen och Utbildningsförvaltningen har lokaler i fastigheten och måste i så fall hyra lokaler efter en försäljning. Ett av argumenten för att bygga den nya förvaltningsbyggnaden Kristallen, som snart står färdig på andra sidan järnvägen, var att kommunen skulle slippa hyra in sig i svindyra lokaler, bland annat runt Knut den Stores torg. Det har i alla fall hittills funnits enighet mellan de politiska partierna i Lund att så långt som möjligt undvika sådana lösningar.
3. Kommunen bör snarare öka än minska sitt fastighetsinnehav i Lunds centrum. Genom de privata fastighetsägarnas omvittnade girighet har hyrorna för affärer och näringsställen drivits upp till fantasinivåer. Affärsdöden är ett växande problem och i vissa delar av staden är det nästan bara banker och mäklare kvar. Ett icke-kommersiellt ägande kan här utgöra en motvikt. Kommunalt ägande behövs också för att stödja nya angelägna verksamheter som annars aldrig får en chans.
Det enda argumentet för försäljning är att det skulle inbringa en tillfällig inkomstförstärkning till kommunen. Det är lika rationellt som att värma sig genom att kissa i byxorna.
Jotack historiskaekonomiprofessor att sälja något är som att kissa i byxorna... Alice i Underlandet, Unicorns och vänsterpartiet, vila i frid..
SvaraRaderaInte att sälja "något", men att sälja lokaler man bedriver verksamhet i för att flytta in i dyrare hyrda lokaler. Den som tror på sådan ekonomisk klokskap har inte långt till enhörningar eller Alice...
SvaraRaderaDet var en chock att återse min gamla studentstad Lund för några veckor sedan; det kändes som att vandra i en öde kuliss. Affärsdöden måste i allra högsta grad omvandlas till en politisk fråga, på högsta nivå. Ett levande stadscentrum med en mix av butiker och service är själva kärnan i en trygg, miljövänlig och framåtblickande stad där både bofasta och turister trivs. Jag bor numera i Sundbyberg/Stockholm och är glad att jag slipper känna mig som en "övergiven" lundabo, det var en förskräcklig upplevelse att vandra runt i stadskärnan. Jag kommer inte att besöka staden igen, och gissar att jag inte är ensam om det beslutet. Domkyrkan är svartgrå-smutsig och det kändes som om staden centrala delar fastnat i en ödesdiger depression.
SvaraRadera