torsdag 23 december 2010

Tåget: Visst går det!

Denna vinter har allt fler förlorat sin tillit till järnvägstrafiken. Minsta snöfall skapar monumentala förseningar, vitala sträckningar tas plötsligt ur drift, växlar blir obrukbara, kontaktledningar rasar, tåg går sönder eller kör fast och passagerare får efter timmar i mörker och kyla evakueras genom drivorna.

Det Sverige under december månad har fått uppleva är konsekvensen av otillräckligt underhåll av befintliga banor och bristande investeringar i ny järnväg. Ansvariga chefer och ministrar har nu i snart en månads tid stått och stammat i TV och tidningar när de ömsom skyllt på varandra, ömsom på vädret. Idag säger infrastrukturminister Catharina Älmsäter-Svärd (M) att hon känner medlidande med alla drabbade resenärer. Men är det medlidande vi vill ha från ministern?

Sverige är ju inte ensamt om hårda vintrar. Det finns länder med lika besvärliga vinterförhållanden där järnvägsnätet fungerar alldeles exemplariskt. Idag rapporterar t.ex.
Svenska Dagbladet om förhållandena i Schweiz. När det är busväder brukar motorvägarna där korka igen men tåget går som en klocka.

Vad är då skillnaden mellan Sverige och Schweiz? Jo, i Schweiz finns sedan många år en politisk samsyn att satsa ordentligt på järnvägsnätet. Noggrannhet i val av tekniska lösningar, ordentligt med resurser till underhåll och framtidsinriktad utbyggnad av järnvägsnätet ger en allt bättre fungerande kollektivtrafik. I Sverige var de rödgröna partierna 2002-2006 på väg mot något liknande, även om man kan ha synpunkter på en del av prioriteringarna.

Men det första de borgerliga gjorde när de kom till makten 2006 var att åter strypa järnvägsinvesteringarna. Anders Borg (M) påstod att det hade "överinvesterats" i spårtrafik. Nu skär de borgerliga dessutom ytterligare ner på underhållet av banorna.

Häri ligger den stora skillnaden mellan Sverige och Schweiz. I Schweiz finns det politisk enighet om att satsa på modern kollektivtrafik. I Sverige skärs det samtidigt ner på underhåll och satsningar på kollektivtrafik.

Så, även om vi resenärer har all anledning att misströsta ibland måste vi ändå försöka tänka framåt. Det är inte medlidande som krävs, utan en ny politik. Visst går det att få tåget att gå mitt i fimbulvintern. Allt handlar om prioritering och styrning.
Att börja ställa krav på en attitydförändring från regeringens sida är en bra början.

Tidigare: Svek mot tågtrafiken

Länkat:
SVD; SVD; SVD; DN; DN; DN; DN; AB; AB; EX; EX; SVT; SVT; SVT; SVT; GP; GP; HD; HD

8 kommentarer:

  1. De tidigare regeringarna borde skämmas på vad dom gjort våran järnväg till. Den nuvarande är inte mycket bättre.

    SvaraRadera
  2. Rätt, ingen kan slå sig på bröstet. Men det var trots allt så att en medveten nysatsning på järnvägen var igång under senaste S-regeringen 2002-2006. Då riktades två tredjedelar av statens satsningar in mot järnväg. V och Mp ville ännu mer. Nu har den borgerliga regeringen i princip kastat om proportionen igen: en tredjedel järnväg och två tredjedelar bilism.

    SvaraRadera
  3. Det är helt riktigt en konsekvens utav många års politik där järnvägen setts som något man bör snåla på rejält.

    Hela sättet man byggt upp infrastrukturen senaste tiden måste ha planerats av en kontorsnisse, för trots allt har man kallt kalkylerat med att vi inga vintrar har och det är förvånansvärt i det anrika ingenjörslandet Sverige.

    SvaraRadera
  4. Visst är Schweiz ett föredöme vad gäller tåg och mycket annat. Men ska man jämföra med Schweiz så får man inte glömma den kanske viktigaste faktorn nämligen befolkningstäthet och korta avstånd. Detta är en stor anledning till att Schweizarna har lyckats kombinera enorma tågsatsningar med lönsamhet. Sen har landet ett kapitalistiskt tänkande som vi knappast är vana vid och som den här bloggen knappast vill veta av.

    SvaraRadera
  5. Jag säger bara samåkning!

    Samåkning kunde vara ett alternativ ibland, inte bara när tåg och flyg inte går som planerat. Jag vågade iaf inte chansa i år och kollade på samakning.se. Kom precis hem och det gick hur smidigt som helst, lite slöare pga snö men iaf kom jag fram. God jul!

    SvaraRadera
  6. Det är klart att tågen går som klockor i klockornas hemland på jorden. :-)
    Vi får väl trösta oss med att åtminstone en järnvägslinje i Sverige också går som ett urverk, nämligen malmbanan mellan Kiruna och Narvik.

    SvaraRadera
  7. Om man tänker på folktäthet, i Stockolms området, SL borde fungerar klock rent och jämförbar med Kklockornas hemland.

    Gårdagens pendeltåget mot Märsta kan försena över en timme från kl. 17:00 till 19:00 och med flera insällda tåget. Säger bara en saker, det inte bara brister på underhål och satsing på kollektiv trafik. Det är brist på förmåga eller vilja vill göra någoting åt problemet/fel.

    Ett annat exemple är en ny typ vagn av pedentåget kan rolla dag i och dag ut sedan många veckor tillbaka med bara tre dörra kan man stiga på/av. Hur kunde det ledar till med punktlighet? SL kör helt eget tidtabell och trafik antal avgång som de vill, resten bara ber lite ursäkt när det kommer till presskonferensen ...

    SvaraRadera
  8. Jag tycker svenska politiker och resenärer kräver för lite av järnvägen. Har ni redan glömt sommarens förseningar pga värmen? Inget väder är bra för de svenska tågen! Har åkt 10 tågresor i år. 2 i sverige i somras (drygt 2 timmars försening på en av resorna) 2 i tyskland och 6 i japan (3 minuters försening som mest). Jag undviker tåg i sverige om jag kan.

    SvaraRadera