fredag 31 december 2010

Ett förlorat år?

Vi människor är anpassningsbara och vi har en förmåga att leva i nuet. Trots en stundtals bister värld med hotande framtidsutsikter har vi en förmåga att glädjas i vardag och fest. Vi kan förundras av naturens och vardagens skönhet: en snöformation, en blåmes, ett barns leende. Vi förälskar oss, vi förökar oss och vi njuter när vi kan njuta, ibland utan att bry oss så mycket om framtida baksmällor.

Tur är väl det. Livet blir outhärdligt om vi inte förmår att leva det så gott vi kan. Men om vi för ett ögonblick lyfter blicken från vår privata sfär måste vi konstatera att 2010 på flera sätt blev ett förlorat år.

Alla vettiga människor erkänner numera att något drastiskt måste göras för att rädda jordens klimat. År 2010 blev åter ett av de varmaste åren på jorden sedan mätningarna började för 160 år sedan. Trots detta förmår världens ledare inte enas om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. För drygt ett år sedan havererade klimatmötet i Köpenhamn och i december 2010 slutade uppföljningen i Cancún, Mexico i en stor suck. Förutom några symboliska beslut kunde man bara ena sig om att fortsätta "processen". Vilken process? Det kommer att vara kört så länge alla länder, inklusive Sverige, har som utgångspunkt att utsläppen främst ska minska någon annanstans än i det egna landet.

Det svenska valet blev en miljöpolitisk besvikelse. Satsningen på storskaliga motorvägsprojekt fortsätter medan järnväg och annan kollektivtrafik får stå tillbaka. Sverige har nu fortsatt en person som kallar sig miljöminister som menar att man kan minska bilismens klimatpåverkan - genom att öka bilåkandet. Samme minister hävdar på fullt allvar att en av våra mest utrotningshotade arter gynnas genom okontrollerad avskjutning av en stor del av dess population.

Valet blev också en besvikelse för alla dem som hade hoppats och trott på solidaritetens återkomst i svensk politik. Det märkliga är att i attitydundersökningar finns ett stabilt och massivt stöd för en solidarisk välfärd. Tre av fyra svenskar är beredda att betala mer i skatt för sjukvård, äldreomsorg och skola. Men regeringen Reinfeldt har prioriterat stora skattesänkningar och betalat detta just genom försämringar i den generella välfärden.

Resultaten av regeringens cyniska jakt på långtidssjuka och arbetslösa har också varit hårresande. I en kommun som Lund har dessutom Alliansens politik inneburit fyra års oavbrutna nedskärningar inom äldreomsorg, förskola, skola, kultur- och idrott, parkskötsel, snöröjning, ja, allt som är gemensamt finansierat. Valresultatet kan därför först te sig som ett stort mysterium.

Förklaringen ligger helt i oppositionens svaghet. Dels i oförmågan att på ett enkelt och slagkraftigt sätt visa vad regeringen egentligen sysslar med. Dels i oförmågan att formulera och framföra ett trovärdigt alternativ. Det är också uppenbart svårt att vinna förtroende för partier som har ledare som folk saknar förtroende för.

Därför finns det hopp: Låt oss bli klokare. År 2010 blir ett förlorat år bara om vi inte lärt oss något väsentligt av det. Med detta vill jag önska alla som läser detta ett riktigt Gott Nytt År 2011!

Länkat: SVT; SVT; SVT; DN; DN; DN; DN; DN; SVD; SVD; SKD

1 kommentar: