torsdag 9 juni 2011

Skola och kyrka

I Sverige har vi kommit så pass långt att vi insett att eventuell religiös tro är var och ens privatsak. Därför finns det numera ingen statsreligion i Sverige, till skillnad från en del andra länder i världen.

Trots detta finns det människor som anser att det är OK att Svenska kyrkan har hand om delar av skolans verksamhet, det gäller bland annat skolavslutningar. Jag kan tänka mig tre grupper med olika motiv som fortfarande vill detta.

Den första är mindre nogräknade människor i kyrkan eller med kopplingar till kyrkan som anser att detta är en viktig del av missionen. Av Svenska kyrkans egna dokument framgår också att syftet med det man kallar "skolkyrkoverksamhet" är att missionera och rekrytera konfirmander. En parallell till detta, som ännu tydligare visar vad det handlar om, är när andra religösa trossamfund skapar friskolor.

Den andra är försöken från SD:are och andra att göra detta till ett invandringsfråga. Inte speciellt förvånande, det är deras livsluft, allt är nästan alltid invandrarnas fel. Med detta handlar naturligtvis inte om invandring utan om religionsfrihet eller rätt att inte ha någon religion alls.

Ett exempel: När mina egna barn var små ville personalen att förskoleavdelningen skulle delta i något som kallades barngudstjänst i Västerkyrkan i Lund. Delar av personalen hade gjort detta förut och de försäkrade att "det religiösa inslaget är så lekfullt framfört att barnen inte ens märker det". Vi satte naturligtvis stopp för detta, inte av några etniska hänsyn utan på grund av just religionsfriheten och att vi inte ville utsätta våra egna barn för någon barngudstjänst.

Den tredje och vanligaste är traditions- och skönhetsargumentet. Kyrkorna är ju en del av vårt kulturarv och de är ofta vackra byggnader med härlig akustik för sång och musik. Men detta är inte en fråga om lokaler utan om vem som regisserar skolans obligatoriska verksamhet. Många församlingar runt om i Sverige har faktiskt insett detta och ställer sin byggnad till skolans förfogande för avslutningar - utan att kräva att få leda eller utforma ceremonin, utan att kidnappa skolavslutningen.

Då fungerar det att vara i kyrkan. Men inser inte prästerna det har skolan inget val: Man får hålla avslutningen i egna lokaler eller någon annanstans. Så enkelt är det.

Länkat: SKD; SKD; SKD

3 kommentarer:

  1. Att vi inte har en statsreligion längre är inte riktigt sant så länge rikets kung enligt vår grundlag (successionsordningen)

    § 4. Såsom 2 § i 1809 års regeringsform uttryckligen stadgar, att Konung alltid skall vara av den rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år 1593, antagen och förklarad är, sålunda skola ock prinsar och prinsessor av det kungl. huset uppfödas i samma lära och inom riket. Den av kungl. familjen som ej sig till samma lära bekänner, vare från all successionsrätt utesluten. Lag (1979:935).

    I övrigt tänker jag gärna på salig Henrik Tikkanens aforism: Ateister är de som tror att Gud inte annars lägger märke till dem.

    SvaraRadera
  2. Att vi inte längre har någon statsreligion i Sverige är ett oriktigt påstående, så länge grundlagen i dess skepnad av successionsordningens (4§) stadgar att kungen ska vara av "den rena evangeliska läran". I övrigt refererar jag gärna till Henrik Tikkandens aforism: "Ateister blir de som tror att Gud inte annars lägger märke till dem."

    SvaraRadera
  3. Tack Mf för informationen om inskränkningen av kungahusets religionsfrihet, vilket jag ser som ännu ett argument mot denna otidsenliga institution. Jag vill trots detta vidhålla att vi inte har någon statsreligion efter den formella skilsmässan 2000.

    Angående din och Tikkanens omsorg om oss arma gudlösa kan jag bara tala för egen del. Jag tror att gud hade lagt märke till mig, om gud funnits.

    SvaraRadera