Mellan Lund och Bjärred

En vacker sommarmorgon är jag på väg till Flädie. Efter den lite krångliga cykelvägen ut från Lund (Fjelievägen måste korsas, därefter ner i ett slingrande tunnelsystem) kan man sträcka ut över slätten i riktning Bjärred.

I motsatt riktning dyker vännen Eva upp. Hon vinkar glatt tillbaka, på väg till en av terminens sista arbetsdagar på Svaneskolan. Hennes elever har väl redan sommarlov. Men förutom Eva möter jag bara en handfull cyklister längs denna hårt trafikerade pendlingsväg. Floden av bilar är snabb och massiv i bägge riktningar och stryker tätt intill cykelbanan.

Det är en härlig dag att trampa, inte för varm, inte för kall och nästan vindstilla. Ändå går det åtminstone hundra bilister på varje cyklist. Det är ensamma ansikten som flimrar förbi. Kanske var tjugonde har en passagerare bredvid sig, resten åker själva. Skånetrafikens gul buss från Bjärred till Lund kör förbi. Genom rutan ser jag att den är nästan helt tom, förutom chaffören skymtar två personer.

Jag tänker på den frihet som alla dessa bilister måste känna. Friheten att dag efter dag, vecka efter vecka, år efter år fortsätta köra den där milen till jobbet i ensamt majestät. Undrar om de är lyckliga? Sedan tänker jag på vad deras frihet kostar, på avgaserna och bullret för oss som inte kör, på trafikinfarkten i västra Lund som hotar utbyggnaden av nya bostadsområden längs Öresundsvägen. Och så tänker jag på koldioxidutsläpp. Trots alla klimatmål och trots att Lund anses bra på miljö är det bara att se sanningen i vitögat: Det förhärskande transportsystemet, i alla fall på Bjärredsvägen, är fullständigt ohållbart.

Väl framme kikar jag på ett mail från min arbetsgivare, Lunds universitet. Jag uppmanas att beställa P-dekal. Med den kan jag parkera min bil på jobbet för cirka 5 kronor per dag under hela nästa termin. Jag funderar på hur många av bilisterna jag såg på vägen mot Lund som har fått en liknande uppmaning, eller som kanske parkerar helt gratis på jobbet.

Vid middagstid cyklar jag hem mot staden igen. Bilströmmarna har mattats av lite och luften känns lättare att andas ett tag. Jag tänker att var och en av dessa tusentals varjedagbilister anser sig ha ett perfekt skäl för sitt val av transportmedel. Beteendet som för individen ter sig rationellt blir, när alla gör det, irrationellt. Här hjälper det inte att tjata på folk och spela på deras dåliga samvete. Ekonomen i mig söker efter lösningar.

Om det kostade lika mycket att parkera utanför jobbet per dag som bussbiljetten, t.ex. tur och retur mellan Lund och Bjärred , då kanske folk hade börjat källsortera sina bilresor.


Fotnot 1: En enkelbiljett tur & retur Bjärred - Lund kostar 54 kronor.
Fotnot 2: Inlägget var i nedskuret skick infört i Sydsvenskans papperstidning i måndags.