söndag 8 augusti 2010

Skola, vinst och religion?

I Sverige kan numera privata investerare bli rika på barns skolgång. Detta är unikt i världen. Mycket få andra länder godkänner att skattefinansierad skolgång bedrivs i vinstsyfte. I USA är det till exempel förbjudet för vinstdrivande företag att starta skolor överhuvudtaget.

Orsaken till att vinstintresset hålls utanför skolan till och med i kapitalismens högborg USA är enkel. En skola kan endast generera vinst genom att förvägra skoleleverna något. Överskottet kan bara uppstå genom att man inte satsar dessa pengar på verksamheten: Lärartäthet, lokaler, undervisningsmaterial, gymnastik, utflykter, skolmat ... Detta är en konflikt som aldrig bör uppstå, ingen ska frestas att i eget vinstintresse äventyra barnens bästa.

Vänsterpartiets förslag att avskaffa vinstintresset i skolan borde alltså egentligen vara en självklarhet. Inga kvalitetsriktlinjer eller övervakningar i världen kan ju lösa denna omöjliga ekvation.

Det samma borde för övrigt också gälla så kallade konfessionella friskolor. De flesta tycker nog att det är en självklarhet att eventuell religion är var och ens privatsak och att skolan ska vara icke-konfessionell. Därför är sveket desto större mot de barn som istället för att få en normal skolgång isoleras i specialskolor som passar föräldrarnas religiösa doktrin.

****

Samtidigt lanserade Jan Björklund ett nytt huvudlöst så kallat "signalkrav" som aldrig kommer att genomföras: Att stökiga barns föräldrar ska tvingas sluta arbeta och istället sitta och vakta sina barn i klassrummen. Är det någon som
numera tar folkpartiledaren på allvar?


Länkat: SVT; SVT; DN; DN; SVD; SVD; SDS; SDS; Exp; AB; HD; HD; GP; GP

6 kommentarer:

  1. Eller också så satsar man på effektivitet för att generera vinst. En dålig skola får inga elever. Men valfrihet är väl inget IngSoc stoltserar med.

    SvaraRadera
  2. Effektivitet är ett märkligt ord i skolsammanhang. Mäts det som betygsutfall per satsad krona? Då tjänar skolan på en stark selektion mot "duktiga" elever.

    Men detta spelar egentligen ingen roll i detta sammanhang. Utdelningen i ett vinstdrivande skolföretag kan ändå bara uppstå genom ett beslut om vem pengarna ska gå till: Eleverna eller ägaren. Därför är sådana företag inte tillåtna t.ex. i USA.

    SvaraRadera
  3. Tack för kloka tankar! Jag tycker denna fråga är så viktig och att det är så hårresande hur t o m mitt parti Miljöpartiet kan tycka det är ok att vi skattebetalare ska ge bort våra pengar till privata företag som tar dem på våra barns bekostnad. Funderar rentav på att rösta på V bara p g a denna fråga just i detta val.

    SvaraRadera
  4. Det tråkigaste med det hela är att det aldrig kommer att bli en viktig valfråga av det. Björklund styr hela debatten genom att sträcka fingret i luften, känna hur det blåser för att sedan slå in öppna dörrar på löpande band.

    SvaraRadera
  5. Varför pratar alla bara om vinst? Vem betalar om friskolorna går med förlust? Det har aldrig ifrågasatts. För det är självklart aktieägarna som får stå för notan. Om ni undersöker hur mycket pengar som engagerade skolintresserade entreprenörer investerat i fria skolor så kommer ni att finna att det är väldigt stora belopp. Det kan ta upp till 10 år att få lönsamhet. Under tiden får aktieägarna täcka förlusterna. När det sedan vänder, skulle inte aktieägarna då ha rätt att få tillbaks sitt investerade kapital?

    SvaraRadera
  6. Till senaste Anonym:
    Om det ändå är så olönsamt att investera i skolor är ju kravet att skolan ska vara fri från vinstintressen oproblematiskt. I själva verket är det nog det som är problemets kärna, för att få en något så när god vinstmarginal måste man till slut börja dra pengar ur verksamheten. Det har man i alla fall insett i de flesta länder i världen.

    SvaraRadera