I gårdagens ekonomiska debatt i SVT ställde Sverker Olofsson panelen inför följande fråga: Hur mycket av en löneökning på tusen kronor behöver tas ut i skatt för att säkra välfärden (löntagaren antogs ha en månadslön på 25 000 kronor).
Vänsterpartiets Ulla Andersson och socialdemokraternas Thomas Östros utgick från dagens genomsnittliga nivå på kommunalskatter och hamnade på 300 kronor. De räknade alltså inte in några som helst skattehöjningar, utan den faktiska marginalskatten på löneökningen.
De borgerliga partiernas representanter valde helt oblygt att sänka till 250 kronor. Men för att förverkliga denna borgerliga marginalskatt hade landets kommuner behövt sänka skattesatsen med i genomsnitt fem kronor per tjänad 100-lapp. Det betyder att närmare en sjättedel av all skola, vård och omsorg i Sverige skulle behöva läggas ner. Tyvärr föll också miljöpartiets Mikaela Valtersson i den fällan.
Det bör noteras att bland 250-kronorsmännen återfinner vi borgerlighetens främsta ekonomiska talesmän, bland annat finansminister Anders Borg (M) och ordföranden i riksdagens näringsutskott Carl B. Hamilton (FP), den senare tillika professor i nationalekonomi. Det kan knappast vara av okunnighet som de i ett slag strök bort en betydande del av välfärdssektorns finansiering.
Man frågar sig: Är landets kommuner underrättade om att de förväntas sänka skatten med fem kronor? De borgerliga i Lund gick till exempel 2006 till val på att sänka kommunalskatten med 75 öre, de lyckades med hjälp av kraftiga nedskärningar i framförallt skola, förskola och äldreomsorg få ihop 40 öre under fyra år. I denna valrörelse har de inte lovat någonting, i alla fall fram tills nu.
SVT Play, ekonomidebatten, tusenkronorsfrågan börjar cirka 1:11
Länkat: SVT; SVD; SDS; SDS; AB; AB; DN; Ex; GP
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar