M spöat i jobbduell

Tidningen City publicerade idag en så kallad politikerduell mellan mig och Tomas Avenborg (M) om att skapa jobb i Lund. Nåja, duell och duell, jag och Tomas träffades aldrig, men fick svara på samma frågor i telefon. Hanne Possfelt, 24-årig personalvetare, hade hjälpt City utforma frågor och göra bedömningar.

Vänsterpartiet hade bättre svar än moderaterna vad gäller att skapa praktik- och traineeplatser, skapa trygga arbetsplatser, motverka diskriminering i arbetslivet och överhuvudtaget tilltala studenter på väg ut i arbetslivet.

På frågan om hur vi i Lund vill lösa problemet med ungdomsarbetslöshet var dock Tomas smartare än mig när han drog till med allt som redan finns eller är på gång: Ideon, ESS, Max IV ... Det är svårslaget, men det är samtidigt svårt att finna vad i detta som är beroende av en moderat valseger. Min lite tråkigare satsning på välfärdssektorn föll emellertid inte så väl ut i jämförelse med detta.

Detta blev dock moderaternas enda delseger. Hela matchen slutade med en betryggande seger med 4 - 1 för Vänsterpartiet.

Länk: City Malmö Lund 1 september
Duellen på sidan 4.

Spårvagn, men var är slantarna?

De borgerliga i Lund berättade i dag för den samlade världspressen att de redan till 2014 ville bygga ut Lundalänken, från nordöstra Lund (Brunnshög) till Lunds C, och vidare genom Klostergatan – Stora Södergatan ut till Klostergården och Tetra Pak.

Det är naturligtvis alldeles utmärkt, men var är slantarna? De borgerliga i Lund är här grymt svikna av sin egen regering. Medan det rödgröna regeringsalternativet innebär statlig finansiering av cirka hälften av kostnaden för Lundalänken ger den nuvarande regeringen – ingenting!

– Framtiden får utvisa om ett eventuellt regeringsskifte kan påverka den saken, sa Mats Helmfrid i våras i smått förhoppningsfulla ordalag.

Region Skåne kommer att bidra med vagnar. Men kostnaden för att bygga ut Lundalänken med spår från Brunnshög till Klostergården beräknas till 700 miljoner kronor. Det kommer att bli oerhört tufft för Lunds kommun att finansiera detta självt. Det är bara att instämma i Helmfrids förhoppning om ett regeringsskifte.


Tidigare inlägg: Insiktsfullt om spår; Nya spår – då krävs regimskifte

Länkat: SDS; SKD; SDS

Minst 9,3 lärare per hundra barn

Vänsterpartiet i Lund har nu presenterat ett förslag till nytt kvalitetsmått för Lunds skolor. Förslaget är att införa en norm för lärartätheten, som säger att det ska vara minst 9,3 pedagoger per 100 barn i grundskolan. Detta var det genomsnitt som fanns i Lund år 2006 innan de borgerliga tog över. Sedan dess har nedskärningarna minskat lärartätheten med 8 procent.

Med vårt förslag vill vi införa samma typ av handfasta kvalitetsmått för grundskolan som för förskolan. Efter Vänsterpartiets initiativ har Lunds förskolor sedan 2002 kvalitetsmåtten högst 11 barn i småbarnsgrupperna och högst 16 barn i 3-5-årsgrupperna. Efter en historisk förskolesatsning åren 2003 till 2006 (nästan 50 miljoner extra till Lunds förskolor) var Lund bara en hårsmån från att till fullo uppnå detta, innan borgarna tog över.

Eftersom Lunds borgerlighet istället prioriterat en skattesänkning med 40 öre har de i praktiken gett upp dessa mål för förskolan. Idag blir barngrupperna åter större och större. Av samma orsak är Lund också en av de kommuner i landet som haft den sämsta utvecklingen vad gäller lärartätheten i grundskolan de senaste åren. Lunds skolor och förskolor håller fortfarande hög standard, men utvecklingen går i fel riktning.

Redan till höstterminen 2011 kan vi med det gemensamma rödgröna budgetförslaget nå halvägs, jämfört med nuläget, till normen 9,3 lärare per hundra barn. De rödröna satsar då på 100 nya lärare och förskolärare i Lund, varav cirka 30 lärartjänster går direkt till grundskolorna. Vi menar att det är möjligt att till läsåret 2012/2013 gå vidare och nå det nya kvalitetsmålet fullt ut.

Länkat: SDS

Fart i myrboet

Bostadssituationen i Lund är desperat. Efter att under 3 år och 11 månader inte gjort någonting försöker nu den borgerliga alliansen, de sista veckorna innan valet, att bättra på sitt skamfilade rykte. Nu är det plötsligt fart i myrboet.

Så sent som i våras röstade borgarna ner förslagen om kommunala initiativ för att bygga studentlägenheter. Nu lovar de plötsligt att utreda frågan. Lars Bergwall (C) säger i SDS att "vi kommer att ta kontakt med Lunds universitet och rektor Per Eriksson för att höra om de är intresserade". Samme Bergwall, som är vice ordförande i kommunstyrelsen, anklagade för en vecka sedan universitetets rektor för att "vara ansvarig för en verksamhet som lockar studenter till Lund". Man frågar sig onekligen om det är tänkt att Bergwall ska sköta förhandlingarna med Lunds universitet.

Det första den borgerliga regeringen gjorde när den kom till makten för 3 år och 11 månader sedan var att avskaffa stödet att bygga små hyresrätter och studentlägenheter. Detta ledde till en omedelbar och dramatisk minskning av produktionen av just dessa boendeformer. Märk att detta var 1½ år innan finanskrisen började. I Lund har de borgerliga på samma sätt under 3 år och 11 månader sagt nej till alla förslag som trots det kunde öka byggandet av hyresrätter och studentlägenheter.

En plötslig omsvängning under galgen ska man ta för vad det är. Även de borgerliga i Lund vet att det är val om drygt två veckor. Sedan är det business as usual ...

Länkat: SDS; SDS; SKD

Rut i snösvängen

De borgerliga har hävdat att avdraget för hushållsnära tjänster, Rut, skapat 11 000 jobb. I mars avslöjades i Svenska Dagbladet att detta var en grov överdrift, det verkliga antalet nya jobb i landet kan istället beräknas till cirka 900.

Från lundahorisont kunde jag i våras visa ett exempel på hur detta går till, då fastighetsägare som köper snöskottning av kommunen fått hemskickat blanketter på vilka de kunnat kryssa i om de hädenefter ville göra rut-avdrag för tjänsten.

Efter ifrågasättanden från Skatteverket har Förvaltningsrätten nu gett dessa 500 fastighetsägare i Lund rätt till fortsatt rut-avdrag för användning av den kommunala snösvängen. I detta fall rör det sig alltså om en avsevärd statlig subvention av privata fastighetsägare – utan att ett enda nytt jobb har skapats.

Tidigare om Rut: En historia om Rut; Lögner om Rut; Tungt om Rut

Länkat: SDS; SDS; SKD; SKD; GP; DN; DN; Arb; HD;

Lilla Teatern kvar vid Stortorget

Fastigheten Stortorget 1 är ett gammalt bankhus som rymmer Lilla Teatern, ett par kommunala förvaltningar samt restaurant och café. Lilla Teatern fick i våras besked av kulturchefen att det var slut. Lunds kommun skulle sälja huset och det var dags att börja titta efter en ersättningslokal. Men som jag påpekade redan i maj har det aldrig funnits något beslut att sälja huset. Det är ett spel som vissa tjänstemän i kommunen driver på egen hand.

Därför var det med viss bävan jag såg fram emot debatten om Lilla Teaterns framtid i kommunfullmäktige i torsdags. Demokratisk Vänster hade interpellerat till Kultur & Fritids orförande Holger Radner (FP) om vad som gjorts för att skaffa en ersättningslokal för Lilla Teatern när nu kommunen tänkte sälja huset. Dels var ju frågan felställd, det behövs inga ersättningslokaler om inte huset ska säljas. Dels finns det alltid en risk att politiska företrädare, t.ex. för S, M och FP, i sådana här lägen försvarar sin förvaltnings göranden, och vips har hotet om försäljning aktualiserats. Mina farhågor besannades dock inte, debatten blev istället oväntat klargörande.

Sedan Radner torrt redogjort för de ansträngningar som hittills gjorts att skaffa ersättningslokaler påpekade jag från talarstolen att frågan om ersättningslokaler var missriktad då det inte finns några som helst beslut att sälja huset. Jag fick omedelbart medhåll av Claes- Göran Jönsson (S) och Mats Helmfrid (M). Det var riktigt befriande att höra Helmfrid tala om att sätta stopp för ofoget att vissa chefstjänstemän jobbar efter egna agendor och sätter sig över politiska beslut. Trots en dryg och lite onödig efterföljande tuppfäktning mellan det socialdemokratiska och det moderata kommunalrådet var det politiska budskapet klart och alldeles entydigt:

Det finns inga planer från kommunens sida att sälja fastigheten Stortorget 1. Lilla Teatern kan lugnt planera för sin fortsatta verksamhet i nuvarande lokaler.


Tidigare inlägg: Lilla Teatern och Stortorget 1

Borgarna och miljömålen

Kommunfullmäktige i Lund beslutade i går kväll om nya klimatmål för kommunen. De borgerliga partierna röstade igenom att växthusgaserna ska minska med 50 procent till år 2020 (jämfört med 1990 års nivå). De rödgröna partierna krävde att de ska minska med 60 procent. Överbudspolitik? En strid om påvens skägg?

Nej, skillnaden är jätteviktig. Lunds Energi, som värmer kommunens bostäder, kommer att gå över till biogas och är nästan CO2-neutralt till år 2020. Detta står för den stora minskningen. Skillnaden mellan de rödgröna och de borgerliga handlar egentligen om man därtill ska göra något åt trafiken eller ej. Ett mål på 60 procents minskning innebär att kommunen måste satsa på kraftfull utbyggnad av spårtrafik och annan kollektivtrafik. Samtidigt måste transporterna med personbil och lastbil börja minska.

Precis som den nuvarande så kallade miljöministern tror de borgerliga i Lund att man kan minska biltrafikens klimatpåverkan genom att – öka biltrafiken. Därför hade inte ens den nya motorvägsavfarten vid Gastelyckan hunnit invigas förrän borgarna tecknade avtal om att bygga en till motorvägsavfart, vid Ideon bara några hundra meter längre norrut.

I samma anda beslutade borgarna glatt att bygga ut den biltillvända handeln vid Mobilia. De vill försämra kollektivtrafiken genom att kasta ut bussarna från centrala Lund. De har chockhöjt taxorna i kollektivtrafiken. De skjuter spårvägssatsningarna framför sig, i detta fall visserligen grymt förrådda av sin egen regering som istället lägger infrastruktursatsningarna på vägar.

De rödgrönas klimatmål kräver tuffa insatser. För att nå 60 procents minskning av utsläppen krävs att man faktiskt börja ställa om trafiken. De rödröna har också visat att de är beredda att genomföra dessa satsningar.

Se också Hanna Gunnarsons blogginlägg

Länkat: SKD; SDS

Är kommunerna underrättade?

I gårdagens ekonomiska debatt i SVT ställde Sverker Olofsson panelen inför följande fråga: Hur mycket av en löneökning på tusen kronor behöver tas ut i skatt för att säkra välfärden (löntagaren antogs ha en månadslön på 25 000 kronor).

Vänsterpartiets Ulla Andersson och socialdemokraternas Thomas Östros utgick från dagens genomsnittliga nivå på kommunalskatter och hamnade på 300 kronor. De räknade alltså inte in några som helst skattehöjningar, utan den faktiska marginalskatten på löneökningen.

De borgerliga partiernas representanter valde helt oblygt att sänka till 250 kronor. Men för att förverkliga denna borgerliga marginalskatt hade landets kommuner behövt sänka skattesatsen med i genomsnitt fem kronor per tjänad 100-lapp. Det betyder att närmare en sjättedel av all skola, vård och omsorg i Sverige skulle behöva läggas ner. Tyvärr föll också miljöpartiets Mikaela Valtersson i den fällan.

Det bör noteras att bland 250-kronorsmännen återfinner vi borgerlighetens främsta ekonomiska talesmän, bland annat finansminister Anders Borg (M) och ordföranden i riksdagens näringsutskott Carl B. Hamilton (FP), den senare tillika professor i nationalekonomi. Det kan knappast vara av okunnighet som de i ett slag strök bort en betydande del av välfärdssektorns finansiering.

Man frågar sig: Är landets kommuner underrättade om att de förväntas sänka skatten med fem kronor? De borgerliga i Lund gick till exempel 2006 till val på att sänka kommunalskatten med 75 öre, de lyckades med hjälp av kraftiga nedskärningar i framförallt skola, förskola och äldreomsorg få ihop 40 öre under fyra år. I denna valrörelse har de inte lovat någonting, i alla fall fram tills nu.


SVT Play, ekonomidebatten, tusenkronorsfrågan börjar cirka 1:11

Länkat: SVT; SVD; SDS; SDS; AB; AB; DN; Ex; GP

I väntan på snabbtåg

I en EU-beställd analys visas att nordiska höghastighetståg skulle slå ut flyget. Rapporten bygger på en jämförelse av dörr-till-dörr-tider. Mellan Oslo och Köpenhamn beräknas denna idag till drygt 9 timmar för tåg, jämfört med flygets 4 timmar.

Redan på befintliga spår skulle man kunna kapa dörr-till-dörr-tiden till 5 timmar mellan alla de tre skandinaviska huvudstäderna, vilket kraftigt skulle öka järnvägens marknadsandel jämfört med flygets. Med höghastighetståg skulle restiden kortas till cirka 3 timmar, alltså en timme snabbare än flyget som då i praktiken skulle slås ut. Detta under förutsättning att inte flyget gynnas av avsevärt lägre priser.

Vad väntar vi på? Sverige är den helt avgörande aktören i detta sammanhang eftersom nästan hela transportsträckan ligger inom dess gränser. Att bygga ihop de tre huvudstäderna är samtidigt att bygga ihop Stockholm–Göteborg–Malmö/Lund.

Men i den borgerliga regeringens infrastrukturproposition, som lades i mars 2010, läggs inte en krona på höghastighetståg. De har istället effektivt styrt över infrastuktursatsningarna mot vägar och ökad bilism. I den rödgröna uppgörelsen från april finns däremot de första etapperna i en sådan satsning med.

Länkat: SVT; SDS; GD; BLT; HD; SVD; DN

Inga tillfälliga grodor

Lars Bergwall (C) är kommunstyrelsens förste vice ordförande i Lunds kommun. Denne ledande representant för Lunds borgerliga styre anklagar nu universitetsrektor Per Eriksson för två saker.

För det första anklagas rektorn för att vara "ansvarig för en verksamhet som lockar studenter till Lund". I andra sammanhang pratar Lunds politiker, även de borgerliga, gärna om universitets utveckling och internationalisering som någonting gott och viktigt. Men så fort det innebär att någonting måste göras tycks det bli annat ljud i luckan.

Naturligtvis vore det tjänstefel om inte universitetets rektor försökte "locka studenter till Lund". Därtill har kommunen en lagstadgad skyldighet att ordna bostadssituationen. Det är inte enkelt. Det kräver engagemang, rejäla insatser och samarbete, inte att man skyller ifrån sig.

För det andra anklagas rektorn för att ha engagerat sig i de hemlösas situation. Antalet hemlösa i Lund har på några år ökat från 20–30 till över 100 personer. När Bergwall och de borgerliga irriterar sig på universitetets och rektorns engagemang skjuter de efter budbäraren i stället för att göra något åt problemet.

Egentligen är vidare kommentarer överflödiga. Om det inte vore för att Lars Bergwall faktiskt representerar Lunds kommun skulle man kunna skratta åt hans inskränkta synsätt. Men det är inga tillfälliga grodor som hoppar är Bergwalls mun. I artikeln i Skånska Dagbladet anklagar han universitetets rektor för att vara "ute efter att skapa kaos". Bergwalls katastrofala uttalanden visar framförallt att ett regimskifte är nödvändigt i Lunds kommun.

Tidigare om hemlöshet och studenters boende: Utan tak i Lund; Hemlöshet och sociala frågor; Hemlösa versus fastighetskapitalet

Länkar: SKD; SDS

Tips nr 17

Sydsvenskan publicerar idag 16 tips till fattiga studenter. Det rör sig om goda råd för att hålla nere mat- och klädkostnader, etc. Så här i valtider kan jag inte låta bli att lägga till ett sjuttonde råd.

Det gäller inte bara att hålla nere utgifterna, det gäller också att se till så att intäkterna vid studier är på en rimlig nivå. Det måste helt enkelt bli ett stopp på den mångåriga strypningen av studiemedlen.

Det gäller också bostadsekonomi. Det första den borgerliga regeringen gjorde när den kom till makten 2006 var att slopa stödet till byggande av studentlägenheter, liksom till mindre hyreslägenheter överhuvudtaget. Proppen gick då omedelbart ur byggandet. Märk att detta skedde redan 1 januari 2007, ett och ett halvt år innan finanskrisen. Det lilla som byggs nu blir oftast ohemult dyrt.

Därför blir mitt sjuttonde råd:
17. Rösta bort det borgerliga styret.

Länkat: SDS

Wikileaks server i valboden?

Av Olsson betalars gästskribent Massius Maximus

Vid dagens uppställning av valstugor på Stortorget i Lund förvånade Piratpartiet alla med att försöka ställa ut en bod som var dubbelt så stor som alla andra partiers. Detta accepterades dock inte av Lunds gatuchef, varför partiet nu står utan valstuga.

Enligt obekräftade uppgifter på måndagseftermiddagen har Piratpartiets avsikt med den enorma valstugan i själva verket varit att i den hysa en av Wikileaks servrar. Därmed hade man hoppats vinna två fördelar.

För det första att garantera maximal säkerhet för servern. Det är svårt att tänka sig en polisstormning av en valstuga på Lunds Stortorg mitt under brinnande valrörelse.

För det andra att profilera partiet lokalt med "en häftig grej som inget annat parti har" (PP ställer ju upp i kommunalvalet men har i ärlighetens namn haft svårt att hitta politiska frågor att motivera sin medverkan med).

Nu får det husvilla partiet se sig om, inte bara efter ett säkert ställe för servern, utan även efter en ny lokal profilfråga.

Länkat: SDS

Utan tak i Lund

Utländska studenter som blivit antagna till kurser vid Lunds universitet tvingas sova utomhus. Kommunstyrelsens ordförande Mats Helmfrid (M), hävdar att det är universitetet som har ansvar för att de studenter som antas har någonstans att bo.

Men där har Helmfrid fel. Det lagliga ansvaret ligger helt och hållet på kommunen. Beredskapen från Lunds kommuns sida är usel. Under några år har i alla fall kommunen lyckats fokusera på att lösa det mest akuta vid terminsstarter, med tillfälliga bostäder och vandrarhem. Nu lyckas man inte lösa det heller.

Bostadsbristen är något som inte bara drabbar Lunds studenter. För alla dem som inte har råd, möjlighet eller vilja att köpa en dyr bostadrätt har situationen blivit allt mer akut de senaste åren. Speciellt utsatta är ungdomar, studenter och hemlösa i behov av bostad. Det byggs alldeles för lite hyresrätter. Moderaterna är nöjda med det. De borgerliga partierna tror att den så kallade marknaden ska lösa situationen till slut. Problemet är att marknaden inte fungerar så. De som ska bygga väljer att rikta in sig mot de mest lukrativa kunderna, och dit hör inte ungdomar och studenter. Hur ser marknaden ut för dem?

Det första som den borgerliga regeringen gjorde när den kom till makten 2006 var att avskaffa allt stöd till att bygga hyresrätter och studentlägenheter. Nu står de helt handfallna inför det kaos de har ställt till med, inte bara i Lund utan i storstadsregionerna och flera andra studentorter.

Den minnesgode erinrar sig att situationen hösten 2010 påminner om hur det var hösten 2002, även då mot slutet av en fyraårsperiod med borgerligt styre. Då blev det regimskifte i Lund.


Länkat; SDS; SDS; SDS; SDS; SDS; Lundagård; Lundagård; SVT;

Folkpartiet vill övervaka dig – när du badar

Ska Lund sätta rekord i landet vad gäller övervakning av badgäster? Kultur- och fritidsnämnden vill sätta upp 14 övervakningskameror när Högevallsbadet nu äntligen ska byggas om.

– Riskerna är så stora att vi behöver den här kameraövervakningen. Det menar förre polischefen, numera ordförande för Kultur & Fritid i Lund, Holger Radner (FP).

Den folkpartistiske nämndsordföranden kan knappast ha läst Lunds kommun policy vad gäller kameraövervakning. I den slås fast att kameror bara kan komma ifråga när alla andra sätt att trygga säkerheten misslyckats. Den personliga integriteten går före. Man ska kunna röra sig i offentliga utrymmen utan att känna sig filmad och övervakad.

Länkat: SDS; SDS; SKD

Goda och snälla

Den egentliga valrörelsen inleddes med att partiledarna tävlade om att ställa ut löften om pensionärernas skatter. Många väljare undrar säkert vem de ska lita på. Det räcker dock att erinra sig vad de borgerliga gjorde direkt när de kom till makten. De valde att gynna vissa grupper, och därmed införde de en straffskatt på pensionärer, arbetslösa och sjuka. De kallade det för arbetslinjen. Nu är 10 procent arbetslösa och ingen med minsta sinne för rättvisa bör lita på ett borgerligt parti igen.

En stor del av välfärdsfrågorna avgörs emellertid i kommunerna. I Lund har de borgerliga sedan de tog makten 2006 prioriterat två saker: Privatiseringar och sänkning av kommunalskatten. Genom privatisering har flera äldreboenden och boenden för funktionshindrade sålts ut till riskbolag, utan att de boende eller personalen har haft något att säga till om. Personalen har skurits ner med 20–30 procent. Detta kallar de för valfrihet, men i själva verket minskar det valfriheten för de berörda.

Skattesänkningen har skett till priset av sämre kvalitet i skola och förskola. Lärartätheten i Lunds skolor har minskat med åtta procent sedan 2006 och barngrupperna i förskolan är på väg att bli så stora som de var sist, innan de rödgröna genomförde den stora förskolesatsningen 2002–2006.

På samma sätt har de borgerliga inte förmått föra en bostadspolitik värd namnet i Lunds kommun. Ungdomar, studenter och hemlösa har inte en chans. Sedan 2006 har djungelns lag bestämt inriktningen på byggandet och då är det dyra bostadsrätter och villor som gäller.

Vid sidan om riksdagsvalet har alltså kommunalvalet en oerhörd betydelse för välfärd, skola och bostadspolitik. Det kan vara värt att kolla in vad de olika partierna gjort och sagt i Lund de senaste fyra åren. Speciellt nu när alla vill framstå som goda och snälla.

Skola, vinst och religion?

I Sverige kan numera privata investerare bli rika på barns skolgång. Detta är unikt i världen. Mycket få andra länder godkänner att skattefinansierad skolgång bedrivs i vinstsyfte. I USA är det till exempel förbjudet för vinstdrivande företag att starta skolor överhuvudtaget.

Orsaken till att vinstintresset hålls utanför skolan till och med i kapitalismens högborg USA är enkel. En skola kan endast generera vinst genom att förvägra skoleleverna något. Överskottet kan bara uppstå genom att man inte satsar dessa pengar på verksamheten: Lärartäthet, lokaler, undervisningsmaterial, gymnastik, utflykter, skolmat ... Detta är en konflikt som aldrig bör uppstå, ingen ska frestas att i eget vinstintresse äventyra barnens bästa.

Vänsterpartiets förslag att avskaffa vinstintresset i skolan borde alltså egentligen vara en självklarhet. Inga kvalitetsriktlinjer eller övervakningar i världen kan ju lösa denna omöjliga ekvation.

Det samma borde för övrigt också gälla så kallade konfessionella friskolor. De flesta tycker nog att det är en självklarhet att eventuell religion är var och ens privatsak och att skolan ska vara icke-konfessionell. Därför är sveket desto större mot de barn som istället för att få en normal skolgång isoleras i specialskolor som passar föräldrarnas religiösa doktrin.

****

Samtidigt lanserade Jan Björklund ett nytt huvudlöst så kallat "signalkrav" som aldrig kommer att genomföras: Att stökiga barns föräldrar ska tvingas sluta arbeta och istället sitta och vakta sina barn i klassrummen. Är det någon som numera tar folkpartiledaren på allvar?


Länkat: SVT; SVT; DN; DN; SVD; SVD; SDS; SDS; Exp; AB; HD; HD; GP; GP

Ett rapp per fel, Björklund!

Tioåriga Lien Chun-yun fick 99 av 100 rätt på engelskaprovet. Därför får hon bara ett rapp med linjalen, rapporterar från Taiwan Sydsvenskans reporter Ola Wong.

Vad väntar skolminister Jan Björklund på? Ännu ett vapen mot den svenska flumskolan har uppenbarats. Här snackar vi handfast pedagogik som ingen kan missförstå. Må de kravlösa mesarna bäva. Vi väntar med spänning på folkpartiledarens utspel.

Länkat: SDS

Sydsvenskans osunda fixering vid SD

Sydsvenskan har beställt en stor, och kan man förmoda dyr, lokal opinionsmätning för Lund och Malmö. För Lunds del bekräftar undersökningen framförallt en intressant trend, att kommunen de senaste fyra valen blivit mer och mer rödgrön och mindre och mindre borgerlig jämfört med riket som helhet. I övrigt bekräftas flera sedan länge etablerade mönster för Lund: MP, FP och V är starkare i Lund än i riket medan M, S, C och KD är svagare.

När Sydsvenskan nu för andra dagen i följd skriver om sin undersökning har de inte nämnt detta med en rad, eller överhuvudtaget analyserat hur opinionen i Lund utvecklas gentemot rikstrenden. I stället är de helt fokuserade på den eventualitet att SD ska få en så kallad vågmästareroll i Lunds kommun. Detta ägnar de krigsrubriker åt och tvingar de andra partierna att förhålla sig till i intervjuer.

För det första passar epitetet vågmästare inte på SD. Några taffligare och mer menlösa politiska företrädare än SD:s har knappast synts till i Lunds fullmäktige. Den enda gången de kan uppvisa någon sorts engagemang är när de tror att de kan skylla något på invandrare. De behärskar inte kommunalpolitikens kärnfrågor, skola, vård och omsorg, och jag betvivlar att de kan sköta en våg.

För det andra är Sydsvenskans fixering vid detta parti runt fyraprocentstrecket osund. SD är inte större i Lund än i Sverige som helhet. Det som är anmärkningsvärt är snarare att SD går så pass mycket sämre i Lund än i stora delar av Skåne. Det enda SD gjort för att förtjäna denna uppmärksamhet är alltså att vara det enda de är bra på - rasistiska.


Tidigare inlägg: Lund allt mer rödgrönt; Lund allt mindre borgerligt, allt mer rödgrönt

Länkat: SDS; SDS; SDS

Lund allt mer rödgrönt

Det intressanta med lokala opinionsmätningar är hur mycket de avviker från rikets. Rikstrenden slår till stor del igenom i hur sympatierna fördelar sig mellan blocken lokalt. Som jag tidigare visat har det i Lund sedan många år skett en lokal förskjutning i förhållande till rikstrenden: Från att ha varit en kommun som varit betydligt mer borgerlig än Sverige som helhet är Lund på väg att bli allt mer rödgrönt. Denna trend bekräftas av Sydsvenskans lokala opinionsmätning, som till största del genomfördes i juni månad.

Undersökningen ger de rödgröna partierna i Lund totalt 45,0 procent av rösterna. Det är 0,5 procent över samma tidnings opinionsmätning för riket som helhet (Synnovate i juni). De borgerliga med 49,1 procent i Lund ligger någon tiondel under sitt riksvärde.

Detta ska jämföras med valet 2006. I kommunalvalet i Lund gick de rödgröna 1,7 procent sämre än sitt riksresultat och de borgerliga 3,3 procent bättre. Valet 2002 låg på samma sätt de rödgröna 3,4 procent under och de borgerliga lika mycket över. Går vi tillbaks ytterligare ett val, till 1998 låg de rödgröna i Lund hela 10,1 procent under sitt resultat i riket, medan de borgerliga låg 6,9 procent över.

Nu har alltså det borgerliga försprånget i Lund jämfört med riket försvunnit helt. Sydsvenskans väljarundersökning visar att Lund för första gången är mer rödgrönt än resten av Sverige. Med tanke på innehållet i politiken och debatten i Lund är detta inte oväntat.

Hur går det då i Lund i september? Det kommer naturligtvis till stor del att hänga på rikstrenden. I Greklandskrisens spår har moderaterna som statsbärande parti fått ett oförtjänt uppsving i opinionen. Hade de fått som de velat hade Sverige inte längre haft kronan som valuta och därmed ingen optimal ränta och växelkurs för landet. Sverige hade då riskerat att drabbas av flera av de krisfenomenen som euroländerna nu genomlider. Detta dubbelspel är svårt för många att genomskåda.

Sakligt sett finns det i övrigt mycket lite som talar för den borgerliga alliansen. Om bara väljarna i september röstar efter sitt huvud och hjärta så blir det rödgrönt i Lund och i Sverige.


Tidigare
Lund allt mindre borgerligt, allt mer rödgrönt

Länkat
SDS; SDS

Höga arvoden = dåliga politiker

Arvodena för Lunds kommuns förtroendevalda är åter på tapeten. Det är faktiskt svårt att förstå varför. Lund har i flera år haft ett bra system som innebär att arvodena årligen räknats upp med 75 procent av de kommunanställdas löneökningar. Om undersköterskan får 4 procents ökning ska kommunalrådet, som tjänar dubbelt så mycket, bara få 3 procent. Det är stabilt och i längden utjämnande.

Det gillar uppenbarligen inte de borgerliga i Lund. De tycks nu ha enat sig om att förslå en 10-procentig ökning av arvodena. Detta samtidigt som de flesta lönavtalen ger drygt 3 procent 2010. Moderaterna ville egentligen ha ännu högre ökningar.

Detta är lusfräckt och det hotar att dra de förtroendevaldas rykte i smutsen. Argumentet att det har med "kvalitén på de förtroendevalda" att göra håller inte. Det är i själva verket tvärtom: Höga politiska arvoden ger dåliga politiker, sådana som motiveras av annat än politikens innehåll. Äkta samhällsengagemang kan inte köpas för pengar. Det är andra stimulanser som gäller där, till exempel förmånen att få lov att representera folk och att få vara med och förverkliga goda idéer.

Det räcker gott.


Länkat
SDS; SDS