onsdag 20 mars 2013

Vad gör du nu för att rädda Universitetssjukhuset i Lund?

På kommunfullmäktigemötet torsdag kväll ställer jag nedanstående så kallade Enkla fråga till kommunstyrelsens ordförande Mats Helmfrid (M).

I oktober 2012 interpellerade jag dig angående sjukvårdskrisen. Du hänvisade då till att det bildats en styrgrupp mellan Region Skåne, Malmö stad och Lunds kommun. Sedan dess har styrgruppen havererat. 

Samtidigt har nya nedskärningar lagts på sjukvården, flyttkarusellen mellan Malmö och Lund fortsätter och bland annat chefen för hudkliniken och tre av fyra sjuksköterskor på barnintensiven sagt upp sig i protest. 

Under parollen ”Rädda vården” genomfördes i lördags detta sekels hittills största demonstration i Lund. Min fråga till dig är:

Vad gör du nu för att rädda Universitetssjukhuset i Lund?

Lund 2013-03-20

Mats Olsson

måndag 18 mars 2013

Ministern kom ut som rasist

Migrationsminister Tobias Billström (M) kom alltså idag ut som fullfjädrad rasist i en intervju i DN:
– Ibland har vi bilden av att personen som är gömd bor hos en trevlig blond svensk dam i 50–60-årsåldern som vill hjälpa till. Men det är ju inte så. De allra flesta bor hos sina landsmän som inte alls är blonda och blåögda.
Jan Lindqvist Grinde, universitetslektor i retorik, påpekar i AB att detta är ett felslut, att ett visst beteende skulle vara olika beroende på vem som gör det:

– Något är bättre om det görs av en blond och blåögd än någon som inte är blond och blåögd. Just det är en definition av rasism. 
Att en minister uttalar sig så är naturligtvis förödande – hela det demokratiska samtalet bygger på att människor är lika inför lagen.

Rasistiska åsikter har varit utbredda bland politiskt aktiva moderater, det såg vi i Uppdrag gransknings valstugereportage 2002, vilket bidrog till att sänka partiet som en sten i det valet. 

Billström visar, om inte annat, att det är samma moderater nu som då.

söndag 17 mars 2013

Visst finns det alternativ!


Efter lördagens stora demonstrationer är det svårt att vara borgerlig eller miljöpartist i Skåne. Antingen befinner de sig på oordnad reträtt från tidigare ståndpunkter, likt regionrådet Anders Åkesson, MP, eller också låtsas de att de inte förstår, likt regionstyrelsens ordförande Pia Kinhult, M. 

Kinhult hävdade igår att problemen i sjukvården inte handlar om pengar och anklagade samtidigt de tusentals demonstranterna för att inte presentera några alternativ. Det finns ett direkt samband mellan dessa bägge cyniska uttalanden. Bägge handlar om förnekelse. Brist på personal och vårdplatser beror naturligtvis på brist på resurser. Om man inte är intresserad av att tillföra mer resurser ser man inga alternativ. 

Kinhult ser följaktligen inte vårdkrisen som ett politiskt misslyckande utan som "...en signal om ett misslyckande när det gäller att förklara vad det är som gör att allting känns mycket svårt just nu." Alltså, när folk dör eller får skador på grund av brist på personal och vårdplatser, när personalen knäcks, då är inte detta ett misslyckande i sig utan bara ett pedagogiskt problem. 

Den som vill se hittar också alternativen. I veckan presenterade Kriskommissionen för den skånska sjukvården en rad rekommendationer. I tal och på plakat framfördes igår på samma sätt en rad konkreta alternativ till den förda politiken. I FB-gruppen Rädda Universitetssjukhuset i Lund och annorstädes diskuteras också sedan länge dessa frågor. Nedan följer ett försök till sammanfattning i sex punkter.
  1. Häv anställningsstoppet
  2. Utöka antalet vårdplatser för att eliminera överbeläggningar och utlokalisering av patienter
  3. Stoppa flyttkarusellen. Återupprätta kompletta sjukhus i Lund och Malmö
  4. Ta tillvara personalens kompetens, återupprätta förtroendet för professionen (vilket enligt min mening betyder att avbryta de nyliberala experiment för resurstilldelning till sjukvården som inspirerats av New Public Management) 
  5. Stoppa privatiseringarna, framför allt de pågående utvidgningarna av vårdvalet, vilket slår sönder kliniker och enheter.
  6. Återinför seriös och långsiktig demokratisk beredning av större beslut av strukturell art (sammanslagningar, organisationsförändringar, flyttningar eller nedläggning av verksamheter, etc) 

Visst finns det alternativ!

Tidigare: Skåne: Vägval i vården

Länkat: SKD; SKD

onsdag 13 mars 2013

Skåne: Vägval i vården


Vården står mitt uppe i viktiga vägval. Vägvalen berör resurser och organisation och handlar ytterst om kvalitet och patientsäkerhet, om vården ska vara till för alla eller för dem som med resurser eller turen på sin sidan har kunnat välja rätt.

Med eller mot sjukvårdspersonalen?

På barnintensiven i Lund har 33 sjuksköterskor sagt upp sig i protest mot att de borgerliga och MP vill  försämra deras löner och arbetsvillkor. Miljöpartistiska  regionpolitiker sprider skrönor om att sjuksköterskorna tjänar 60-80 000 kr i månaden. Regionrådet Anders Åkesson (MP) ursäktar och försöker släta över med att han hoppas att konflikten ska få en lösning, precis som om det inte vore han själv och hans borgerliga kolleger som är enda orsaken till konflikten. 

Agerandet är på många sätt symptomatiskt. Sedan tvångssammanslagningen av sjukhusen i Malmö och Lund 2010 och den huvudlösa flyttkarusellen inleddes har de styrande befunnit sig på rak kollisionskurs med de som arbetar inom sjukvården. Personalen, liksom forskningen inom området, har haft rätt hela tiden: Det blev sämre och dyrare med SUS.

Alternativet är uppenbart. Försämra inte, utan hellre förbättra villkoren för dem som arbetar inom vården. Stoppa flyttkarusellen och återupprätta sjukhusen i Malmö och Lund som självständiga samarbetande enheter. 

Vårdbehov eller marknadsplats?

Sjukvården är utsatt för ett fullskaligt nyliberalt experiment som bygger på att olika steg i vårdkedjan ges prislappar som styr resurstilldelningar. Journalisten Maciej Zaremba har i en ambitiös artikelserie i DN visat att det leder till suboptimering kring "lönsamma" åtgärder (till exempel förstagångsbesök) och att helhetssynen på vård och patienter går förlorad (länkar till artiklarna: 1, 2, 3, 4). 

New Public Management införs för att icke sjukvårdskunniga chefer ska kunna ta kontroll över vården och för att det ska bli lättare att privatisera när allt har fått en prislapp, när allt har blivit till affär. Med statistik som bygger på sådana prislappar försöker regionpolitikerna (borgerliga + MP) just nu bevisa att skånsk sjukvård aldrig varit bättre. 

Alternativet måste bygga på att skrota låtsasmarknaden och återupprätta professionens inflytande över vård och resurstilldelning.

Låg skatt eller resurser till vården?

De styrande har medvetet och med öppna ögon äventyrat patientsäkerheten. Trots tung kritik från Socialstyrelsen och förelägganden från Arbetsmiljöverket har de underlåtit att sätta in de resurser som vården kräver. De har istället valt att hålla landstingsskatten nere, bland de lägsta i Sverige. Inför valåret 2014 börjar vissa av femklöverpartierna darra på manschetten. Det är en omvändelse under galgen som inte utlovar någon långsiktig resurstilldelning som håller. 

Alternativet är naturligtvis att ge vården de resurser som en god vård kräver. Höjd skatt är inget självändamål, kan man omfördela en del från central byråkrati och konsulter (moderata och andra) så desto bättre. Detta handlar också om regeringspolitik, statsbidragen till landsting och kommuner har successivt urholkats för att betala jobbskatteavdrag, rut och annat. Men på kort sikt måste helt enkelt landstingsskatten höjas. 


Det är mot bakgrund av dessa vägval som vi demonstrerar på lördag 16 mars runt om i Skåne.

Idag presenterades också den första rapporten från Kriskommissionen för den skånska sjukvården. Läs den!



* * * *


Uppdaterat 2013-03-16:

Rädda vården-demonstrationerna överträffade alla förväntningar. Minst 1500 i tåget i Lund och mycket folk i rörelse även på andra håll i Skåne.

Länkat: SR; Skd; SkdHD