I dag försöker Lunds borgerlighet påstå att de satsar nya miljoner i Lund eller på lundaborna. Detta är kvalificerat bondfångeri, det finns inte några nya miljoner. Det är pengar som det borgerliga styret dragit in från verksamheten och nu duttar ut i småportioner till sådant de inbillar sig ska vara opportunt.
Hade de velat ta ansvar för verksamheten skulle de först och främst sett till att upprätthålla kvaliteten i den. De har t.ex. bara lagt ut 1 procent till de anställdas löner, trots att alla prognoser pekar på löneökningar på över 2 procent från och med april. Det innebär att alla skolor, förskolor och äldreboenden till hösten måste skära ner ytterligare på personalen. I stället kommer borgarna och viftar med några datorer, som dessutom skolorna ska medfinansiera ur sin nedskurna budget. Datorer i alla ära, men borgarna betalar dem med färre pedagoger och större barngrupper i förskolan.
I de ramar som majoriteten lagt ut för 2011 ligger därtill en generell nedskärning på all verksamhet i kommunen med ytterligare 0,85 procent, alltså 40 miljoner kronor. För Lunds skolor och förskolor innebär detta att man måste dra in cirka 30 lärartjänster till. Att i detta sammanhang tala om att man satsar på skolan är inget annat än bedrägeri.
onsdag 24 februari 2010
torsdag 11 februari 2010
Hemlösa versus fastighetskapitalet: Gissa vad borgarna väljer?
Det är en sak att i ord vara överens om att "göra allt för de hemlösa", en annan sak att faktiskt göra något. Speciellt om det vällovliga syften kolliderar med att hålla Lunds privata fastighetsägare på gott humör. Lunds kommunfullmäktige beslutade den 23 april 2009 att:
uppdra åt tekniska nämnden att utarbeta förslag som innebär att kommunen i exploateringsavtal säkerställer att 5 % av nybyggda hyresrätter erbjuds Lunds kommun för sociala ändamål.
Beslutet kom efter en motion från Vänsterpartiet som krävde att alla, även de som bygger t.ex. bostadsrätter ska ta sitt ansvar. Beslutet var ändå ett steg framåt, eftersom tidigare försök att ställa några som helst krav på byggherrar att hjälpa till med bostäder för behövande klingat för döva öron. Äntligen skulle kommunen börja förhandla med de privata bostadsföretagen, som hittills varit så kallsinniga. En av stans största fastighetsägare, Arne Paulsson har t.ex. tidigare viftat bort sådana krav från vänstern med orden:
- Jag bedriver väl ingen socialbyrå.
I samband med nybyggnation finns ett konkret påtryckningsmedel, eftersom ett bostadsbygge nästan alltid kräver ett exploateringsavtal, i vilket man kommer överens om vägar och annan infrastruktur. Vi menade redan då att beslutet var otillräcklig för att komma till rätta med hemlösheten, eftersom bara hyresrätter berördes. Att vi på denna punkt hade rätt visas för övrigt nu med all önskvärd tydlighet, bland annat på Sockerbruksområdet där högst en (1) av 700 bostäder kommer att disponeras av kommunen för sociala ändamål.
Den borgerliga majoriteten i tekniska nämnden valde emellertid vid sammanträdet 20 januari i år att gå ett steg längre och bryta mot kommunfullmäktiges beslut på två punkter:
• Kravet ska enligt tekniska nämnden bara gälla vid exploateringsavtal på kommunal mark, medan kommunfullmäktiges entydiga beslut är att det ska gälla vid exploateringsavtal överhuvudtaget.
• Andelen lägenheter till sociala ändamål ska enligt tekniska nämnden nu vara upp till 5 procent (hur mycket är det?), medan kommunfullmäktiges beslut var att 5 procent ska säkerställas för sociala ändamål.
Man behöver inte ha speciellt mycket fantasi för att inse att genom denna ytterligare ambitionssänkning kommer vägen till bostad för de hemlösa inte att bli kortare, snarare längre.
uppdra åt tekniska nämnden att utarbeta förslag som innebär att kommunen i exploateringsavtal säkerställer att 5 % av nybyggda hyresrätter erbjuds Lunds kommun för sociala ändamål.
Beslutet kom efter en motion från Vänsterpartiet som krävde att alla, även de som bygger t.ex. bostadsrätter ska ta sitt ansvar. Beslutet var ändå ett steg framåt, eftersom tidigare försök att ställa några som helst krav på byggherrar att hjälpa till med bostäder för behövande klingat för döva öron. Äntligen skulle kommunen börja förhandla med de privata bostadsföretagen, som hittills varit så kallsinniga. En av stans största fastighetsägare, Arne Paulsson har t.ex. tidigare viftat bort sådana krav från vänstern med orden:
- Jag bedriver väl ingen socialbyrå.
I samband med nybyggnation finns ett konkret påtryckningsmedel, eftersom ett bostadsbygge nästan alltid kräver ett exploateringsavtal, i vilket man kommer överens om vägar och annan infrastruktur. Vi menade redan då att beslutet var otillräcklig för att komma till rätta med hemlösheten, eftersom bara hyresrätter berördes. Att vi på denna punkt hade rätt visas för övrigt nu med all önskvärd tydlighet, bland annat på Sockerbruksområdet där högst en (1) av 700 bostäder kommer att disponeras av kommunen för sociala ändamål.
Den borgerliga majoriteten i tekniska nämnden valde emellertid vid sammanträdet 20 januari i år att gå ett steg längre och bryta mot kommunfullmäktiges beslut på två punkter:
• Kravet ska enligt tekniska nämnden bara gälla vid exploateringsavtal på kommunal mark, medan kommunfullmäktiges entydiga beslut är att det ska gälla vid exploateringsavtal överhuvudtaget.
• Andelen lägenheter till sociala ändamål ska enligt tekniska nämnden nu vara upp till 5 procent (hur mycket är det?), medan kommunfullmäktiges beslut var att 5 procent ska säkerställas för sociala ändamål.
Man behöver inte ha speciellt mycket fantasi för att inse att genom denna ytterligare ambitionssänkning kommer vägen till bostad för de hemlösa inte att bli kortare, snarare längre.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
