Vart och ett för sig är uttalandena anmärkningsvärda. Det första är grundfalskt. Statens finanser bestäms av två saker: Skatteintäkternas storlek och statens utgifter men flyktingmottagandet står för en försvinnande liten del av statens utgifter. Det andra är ett brott mot tidigare ståndpunkter både hos regering och opposition, att aldrig räkna in ett rasistiskt parti i regeringsunderlaget.
Men det är kombinationen av dessa bägge
uttalanden som skrämmer mest. Fredrik Reinfeldt vet att valet är förlorat.
Nu griper han inte bara efter ett halmstrå, han försöker skapa det.
Genom att
plötsligt ge SD rätt om flyktingkostnaderna ger statsministern dem helt medvetet luft
under vingarna
– inte för att han gillar dem, utan för att han vet att SD är
enda chansen att blockera de rödgröna och behålla en borgerlig regering. Applåderna från det bruna partikansliet lät inte vänta på sig.
Reinfeldt är i underläge, han är desperat, han tar nu till alla medel. De rödgrönas svar måste bli att vägra låta debatten handla om det som SD, och numera också moderaterna, vill. Vi ska prata om välfärden och framtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar