SD borgerligt stödparti även i Lund

Sverigedemokraterna försöker framställa sig själva som någon sorts oppositionsparti. Men SD stödjer nästan alltid regeringen Reinfeldt i riksdagen, sedan hösten 2012 har de gjort så i 92 procent av omröstningarna när regeringens förslag stått emot oppositionens. De för en tydligt arbetarfientlig politik som slår mot de svaga och gynnar kapitalägare och banker, de står bakom avvecklingen av välfärden och har stött varenda jobbskatteavdrag. 

Hur agerar då SD på lokal nivå? Jag har gått igenom alla Lunds kommunfullmäktiges protokoll under hösten 2012 och hela 2013. Totalt fattades 102 beslut där olika yrkanden stod mot varandra under denna tid. I en handfull av dess fanns inga klara politiska linjer, utan ledamöterna röstade något så när fritt över block- och ibland partigränserna. Men i 96 fall har den regerande Alliansen agerat samfällt. I tabellen syns hur SD har röstat och yrkat sedan hösten 2012.

Med Alliansen	54
Med de rödgröna	3
Eget förslag	7
Ingen åsikt	14
Avstod	11
Röstade olika	7

När de behöver bestämma sig mellan ett borgerligt och ett rödgrönt alternativ i Lund röstar alltså Sverigedemokraterna borgerligt i 95 procent av fallen. Stödet till den lokala borgerligheten är massivt och berör alla politikområden. De vill inte besluta om en ny politik mot hemlöshet, de stödjer avgifterna på Högevallsbadet, de vill inte förbättra insynen i friskolornas verksamhet, de var med på att sälja Stortorget 1, de är motståndare till en progressiv förskoletaxa, säger nej till etiska riktlinjer för kommunens affärsverksamhet, de säger nej till att ta reda på hur lärartätheten i Lunds skolor har utvecklats, o.s.v. 

Inte ens då deras egna förslag skulle tjäna på det kan de enas om att rösta på rödgröna förslag. Vänstern och Socialdemokraterna har till exempel sedan länge föreslagit att avgiften på trygghetslarm ska tas bort. Detta förslag tog SD upp i en motion till fullmäktige. När frågan avgjordes i mars 2013 ville de borgerliga avslå fria trygghetslarm, de rödgröna ville arbeta in dem i 2014 års budget. Två av SD:arna lade ner sina röster, en röstade på det borgerliga förslaget. De tre SD:arna är för övrigt påfallande ofta osams i omröstningarna, detta i frågor som berör allt ifrån spårvagnar till studentmedarbetare och lån till Arenan. 

I de 11 fall då SD avstod i omröstningarna hade de haft egna yrkanden som fallit i tidigare beslutsomgångar. Ofta var detta extrema åtgärder som utan vidare skulle kvalificera förslagsställaren som tokhöger. I sitt budgetförslag inför 2014 föreslog de till exempel att tilldelningen till Lunds skolor skulle minskas med 27 miljoner kronor (motsvarande cirka 50 lärartjänster), Nota Bene, utöver de nedskärningar som borgerligheten redan beslutat. På samma sätt föreslog de att socialnämndens budget skulle minska med 12 miljoner, vilket skulle innebära att i stort sett allt förebyggande socialt arbete i Lunds fick avvecklas. De har också föreslagit att Lund ska bryta mot lagen och vägra elever hemspråksundervisning.

De borgerliga förstod sent omsider att de inte kunde gå in i valåret 2014 utan att anslå pengar till underhåll av Lunds skolfastigheter. Men Sverigedemokraterna bryr sig uppenbarligen inte om sådana trivialiteter som mögelskadade skolor. I omröstningen i fullmäktige i november förra året vägrade de, som enda parti, att ge ett öre extra till det eftersatta underhållet. De motiverade detta med att det var viktigare att ha oförändrad kommunalskatt.

En avgörande skillnad mellan riksdagen och Lunds kommunfullmäktige är att SD inte har någon vågmästarroll i Lund. De borgerliga har egen majoritet, vilket gör att de tre Sverigedemokraterna aldrig behöver taktikrösta, aldrig agera stödparti, de röstar helt enkelt som de tycker. Resultatet talar för sig självt.