På vingligt spår

Lunds borgerlighet är sannerligen ingenting att hålla i handen när det blåser. Inför valet 2010 presenterade de tillsammans ett så kallat utspel; att forcera fram en spårvagnsdragning i centrala Lund på Klostergatan och Stora Södergatan och söderut. De kallade detta ett vallöfte. Deras huvudlösa tilltag medförde att ett organiserat motstånd mot spårväg överhuvudtaget fick fart i Lund, i alla fall bland äldre konservativa män.

 

Nu under valåret 2014 är borgerligheten på vild flykt från sina egna ogenomtänkta spårvagnsutspel. I samband med att ett helt annat ärende behandlades av kommunstyrelsen 5 februari drog de tillbaka sitt eget förslag.

Javisst, man kan inte annat än hålla med: Det borgerliga ”vallöftet” 2010 var otroligt korkat. Huruvida Lund kommer att få spår genom centrum eller inte blir ett senare beslut och det är inte särskilt troligt att det i så fall kommer att gå på Klostergatan.

I april 2013 enades så M, FP och KD med S och MP om hållplatsläge på Clemenstorget. Vänsterpartiet var skeptiska, vi lämnade nedanstående förslag till kommunstyrelsen:

Vänsterpartiet vill särskilt betona att Lunds kommun inte bör ge efter för Jernhusen AB:s krav på allt för stora utrymmen för kommersiella lokaler i ett planerat Resecentrum. Tvärtom bör utformning av området ske med funktionalitet och estetik i första rummet och i stadens och befintliga byggnaders skala. Resenärerna ska inte tvingas ut på en snitslad bana mellan snabbmatställen och annan kommers.

Tullhuset och Godsmagasinet kan med denna utgångspunkt bevaras i stort sett intakta. Att Tullhusets fasad frontar mot Clemenstorget är dessutom av utomordentlig betydelse ur kulturhistorisk synvinkel. Detta oavsett vilket av alternativen, spår över Clemenstorget eller längs dess norra sida, som slutligen blir verklighet. Det senare av dessa alternativ ser ut att ligga närmast ett rimligt proportionerat resecentrum, varför vi tills vidare tillstyrker det.

Den föreslagna inbyggnaden av Tullhuset i ett kommersiellt glaskomplex som kallas resecentrum har vi hela tiden bekämpat, men för att främja uppslutningen kring spårvägen valde vi att stödja majoritetens förslag till hållplatsläge. Det hade vi ingenting för. Nu har borgerligheten ändrat sig igen och ska plötsligt åter utreda det som redan är utrett. Vi väljer därför att återgå till vårt ursprungliga förslag: Lägg spåren längs torgets norra sida; sätt funktion och estetik i fokus vid gestaltningen av stationsområdet – inte kommers.