1:12-initiativ mot löneskillnader

Om tre veckor folkomröstar Schweiz om det så kallade 1:12-initiativet. Förslaget är att ingen ska kunna tjäna mer på månad än vad någon i företaget tjänar på ett år. Går förslaget igenom kommer drygt 4000 högavlönade att få sänka sin lön till något mer rimliga nivåer. Redan i våras röstade en stor majoritet av schweizarna igenom det så kallade girighetsinitiativet, som begränsade direktörernas fallskärmar och bonusar.

Högerpartierna och arbetsgivarorganisationerna bekämpar förslaget men har inte ens försökt förklara för schweizarna vad som berättigar en direktör att tjäna upp till 100 gånger mer än andra. Istället används utpressningsargument värdiga Ayn Rand, att företag och samhälle kommer att braka ihop eftersom de driftiga inte längre vill arbeta, utan flyr någonstans.

1:12 är ett utmärkt initiativ som borde mana till efterföljd. I Sverige har gapet mellan normallöner och topplöner vidgats till rent groteska avgrunder under det senaste decenniet. För tio år sedan var det vanligt att en toppdirektör tjänade 20-30 gånger så mycket som företagets arbetare. Idag har det gapet ofta ökat till 70-80 gånger. På Assa Abloy är till exempel skillnaden 1:83. Direktören får alltså på en endaste månad lika mycket som det tar en av hans arbetare sju år att tjäna ihop. De allra lägsta lönerna finns i kvinnodominerade yrken medan nästan alla toppdirektörerna är män.

Själva anser jag i och för sig att redan löneskillnader 1:12 är för mycket, en ståndpunkt som jag inte är ensam om. I en större undersökning om anställdas attityder till löneskillnader visade LO att tre fjärdedelar vill minska skillnaderna och ännu fler, 83 procent, anser att kvinnor har för låg lön i jämförelse med män. Rimliga löneskillnader, enligt denna undersökning, mellan arbetare och direktörer i större bolag är 1:4. 

Även fördelningen av förmögenheter blir allt mer ojämn i Sverige, ojämnare än vi tror att de är och framförallt är förmögenheterna betydligt ojämnare fördelade än vi vill att de ska vara.

Ett 1:12-initiativ i Sverige skulle vara en bra start genom att det skulle minska avgrunden mellan de högsta och de lägsta lönerna dramatiskt. 

Därtill krävs naturligtvis medvetna och riktade satsningar för att lyfta lönerna för kvinnodominerade yrken. Så gjorde vi senast det var rödgrönt i Lunds kommun. Resultatet var gott i form av minskade löneskillnader, men arbetet avbröts när det blev borgerligt styre 2006. Men att systematiskt jämställa lönerna har nu tagits upp av flera kommuner i landet där Vänsterpartiet är med och styr.