Camping eller kåkstad?

Borgerligheten och SD rör nu upp himmel och jord över försöken att ordna drägliga förhållanden för tillfälliga besökare som tigger i Lund. Men när de blir tillfrågade om vilka alternativ de själva vill föreslå blir de märkligt tysta. Vill de att det ska fortsätta växa upp privata kåkstäder utan några hygieniska förhållanden? Eller vill de hägna in och vakta varenda parkering och gräsplätt i Lunds kommun?


Det är viktigt att kommunen håller på likabehandlingsprincipen. Det går alldeles utmärkt att öppna upp en tillfällig kommunal camping och stå för grundläggande sanitära faciliteter mot en låg avgift (i Helsingborg tar de 10 kronor per besökande och natt). Men den måste vara öppen för alla. 


Precis som de flesta andra ogillar jag starkt tiggeri och har svårt att stå ut med att människor tvingas förnedra sig själv och sin omgivning genom att traktera musikinstrument de inte behärskar. Detta är emellertid ingenting vi kan önska bort, det beror på misär och hård diskriminering. Tyvärr kan det framstå som om vänstern gillar att tiggeriet breder ut sig. Ingenting kan vara mer felaktigt, men vänstern befinner sig i ett dilemma, ett dilemma som alla människor med stort hjärta drabbas av: Vi förmår inte att titta bort och låtsas att problemen inte finns. Det verkar ledande moderater och sverigedemokrater i Lund ha betydligt lättare att göra...


Ibland undrar jag vad Sverige egentligen sysslar med i den Europeiska unionen. Regeringsrepresentanter har varit snabba med att uttala sitt stöd till den pågående förnedringen av Grekland, trots att alla vet att fortsatt arbetslöshet och nedskärning gör saken värre. Men regeringen säger inte ett ord om Rumäniens behandling av romer.


Sverige borde officiellt kräva att EU ställer Rumäniens regering inför ett omedelbart ultimatum: Ta hand om er befolkning på ett anständigt sätt, annars betalas inte ett öre i EU-bidrag ut.