Progressivt styre i Lund

Ett ungt progressivt styre med anständig könsfördelning. Från vänster Peter Bergwall, MP, Angelica Kauntz, Fi, Emma Berginger, MP, Anders Almgren, S, Pernilla West, Fi, Elin Gustavsson, S och Hanna Gunnarsson, V. Den som saknas på bilden, om det ska vara två från varje parti, är jag själv, som förvisso drar upp medelåldern en del...

Så kom de progressiva partierna i Lunds kommunfullmäktige till slut överens om att styra Lund de närmaste fyra åren. Den parlamentariska situationen är oklar. För att säkert kunna styra Lund krävs 33 av 65 mandat. S, MP, V och Fi har 31 mandat, Alliansen 25, SD 5 och antispårpartiet FNL 4 mandat.

De fyra partierna har enats om ett samverkansdokument på drygt tio sidor som beskriver vad de vill åstadkomma med Lund. En sammanfattning följer nedan. Detta är precis vad Lund behöver: Ett trendbrott i resursfördelningen till skola och välfärd, stopp för privatiseringar, satsningar på jämställda löner, klimatpolitik, bostadbyggande, etc.

Det progressiva styret kommer att ha egen majoritet i de flesta nämnderna, men i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige kan Alliansen, FNL och SD tillsammans fälla förslagen, om de röstar på ett gemensamt motförslag. Vi går en spännande period till mötes: Ska vi få se obstruktion eller framsteg?

Tidigare: Lund mot fyra år av obstruktion?
Länkat: SDS; SKD

* * * *

Samarbete för ett bättre, mer hållbart och jämlikt Lund
Prioriterade frågor för ett nytt politiskt styre i Lunds kommun


Vi fyra partier har en stor åsiktsgemenskap om att det goda samhället kräver en stark gemensam välfärd, om att framtiden kräver ansvar för kommande generationer genom en ekologisk omställning, om alla människors lika värde och om behovet av ökad jämställdhet mellan män och kvinnor. Vi har därför beslutat oss för att ingå i ett politiskt sammarbete för att under de kommande fyra åren göra till en bättre kommun att leva, bo och arbeta i.


Vårt samarbete grundar sig på ömsesidig respekt och att varje enskilt parti ska ha ett utrymme att agera och profilera sig politiskt. Vi fördelar gemensamt politiska poster och ansvar samt agerar tillsammans utifrån ett antal politiska ställningstaganden.


Skola och utbildning
Lunds skolor behöver en nystart. Elever och lärare behöver arbetsro och nya resurser måste tillskjutas så att kunskapsresultaten kan vändas. Vi vill genomföra en stor satsning på ökad lärartäthet samt mindre klasser och barngrupper. Arbetsmiljön i skolan måste förbättras, framförallt behöver lärarnas administrativa börda minska. Lunds skolor ska också vara ett nationellt föredöme genom satsningar på ett normkritiskt och antirasistiskt arbetssätt. Vi kommer att genomföra stora insatser för förbättrad elevhälsa.


Miljö och klimat
Under de gångna åtta åren har Lunds kommun tappat mycket fart i klimat- och miljöarbetet. Det är en mycket allvarlig utveckling som vi måste vända. Framförallt handlar det om att låta kommunens klimat- och miljömål ges en mycket mer strategisk betydelse och att hitta verkningsfulla åtgärder för att nå dessa mål. Vi vill genomföra stora satsningar på miljö och klimatanpassat byggande, hållbar energiproduktion och det miljöstrategiska arbetet.


Äldreomsorg
Lunds äldre har drabbats hårt av nedskärningar som har resulterat i försämrad kvalitet och minskad personaltäthet. Vi vill genomföra en forskningsanknuten äldreomsorg som kombinerar ökad personal och satsningar på mer aktiviteter. Öppethållande på våra träffpunkter ska öka med en särskild satsning på speciella hemvårdsteam som ökar tryggheten för den enskilde brukaren. Vi vill även verka för att återföra de privatiserade verksamheterna i kommunal drift eller andra icke-vinstdrivna former.


Infrastruktur och kollektivtrafik
Det enskilt viktigaste för att nå klimat- och miljömålen är satsningar på förbättrad kollektivtrafik och att minska det onödiga bilanvändandet. Vi vill genomföra satsningar som innebär att Lunds kollektivtrafik ska ligga i nationell framkant. Stora investeringar ska genomföras de kommande åren på cykel- respektive gångtrafiken samt att binda samman orter och stadsdelar i Lund genom satsningar på nya och befintliga stråk. Vi vill även se över kommunens avtal för färdtjänsten i syfte att förbättra kvaliteten för de färdtjänstberättigade.


Bostadsbyggande och samhällsplanering
Lund har en omfattande bostadsbrist samtidigt som vår kommun årligen växer med och 1 500 nya invånare. De kommande åren har vi därför en målsättning att bygga upp mot 1 200 nya bostäder per år där minst 40 procent ska vara i form av hyresrätter. Vi vill samtidigt inte att utvecklingen ska ske på bekostnad av parker, grönområden eller god åkermark. Det kräver en mycket försiktig och ansvarsfull planering där stora delar av ökningen sker genom förtätning på redan hårdgjorda ytor.

Centrumutveckling
Vi vill tillsammans med andra vända stadskärnans negativa utveckling genom att satsa på ökad grönska, utsmyckning, promenadstråk och inte minst en ny cykelväg genom centrum. Vi vill också lyfta in kulturen i utvecklingsarbetet för att bryta den ensidiga fokuseringen på trafikfrågorna.


Sociala insatser
De människor i Lund som behöver vår hjälp allra mest är också den grupp som hårdast har drabbats av de senaste åtta årens ekonomiska kris. Särskilda insatser mot den ökade hemlösheten genom införandet av Bostad Först kommer att prioriteras. Vi vill också se särskilda insatser mot våld i nära relationer där en säkrad långsiktig finansiering av kvinnojour och skyddade boenden är centrala. Lunds kommun ska öka sitt flyktingmottagande samt bidra till inrättandet av ett härbärge för de många EU-migranterna i kommunen.


Personal
De anställda i Lunds kommuns ska vara kommunens viktigaste ambassadörer. Rätt till heltid, med deltid som en möjlighet, och en bra arbetsmiljö ska vara en standard för våra anställda. För att utjämna löneskillnaderna beroende på kön vill vi göra en satsning på särskilda jämställdhetspotter. Fortbildning och kompetensutveckling inom antidiskriminering och normkritik ska ha en självklar plats i kommunens personalstrategi. Vi kommer att HBTQ-certifiera väsentliga delar av kommunens verksamhet, såsom äldreomsorg och fritidsverksamhet för barn och unga.


Jobb och näringsliv
Vi vill stärka förutsättningarna för att få nya företag att etablera sig och växa i vår kommun. Vi vill särskilt prioritera företag med en grön profil och den biobaserade industrin. En förutsättning för allt vårt arbete är att vi stärker samverkan med såväl Lunds universitet och näringslivet som de omgivande kommunerna och den stora och breda ideella sektorn.


Kultur, idrott och fritid
Lunds kultur, idrotts och fritidsverksamhet gör ett otroligt arbete trots knappa ekonomiska förutsättningar. Men hela verksamheten behöver för att kunna utvecklas ytterligare ges en förbättrad ekonomi. Det handlar framförallt om att skapa nya lokaler för såväl kultur som idrott. En kulturhussatsning kommer därför att genomföras tillsammans med en satsning på sänkta taxor och fler platser inom den kommunala kulturskolan. Även inom föreningssektorn måste tillgången på lokaler garanteras och föreningsbidragen, som har legat still under en lång följd av år, utökas. Vi vill också genomföra en särskild satsning på gymnastik, motorik och kampsport där lokalbehoven under flera år har varit akuta.


Demokratiutveckling
Lundaborna är mycket engagerade och intresserade av det som händer i deras kommun, men deras förutsättningar att ta del av information och möta politiker och tjänstemän behöver öka. Vi har som målsättning att kommunala, icke sekretessbelagda, handlingar och beslutsunderlag ska finnas tillgängliga på kommunens hemsida. Vi vill också skapa fler och nya mötesformer där politiker och lundabor kan träffas och utbyta idéer med varandra. Vi vill särskilt utveckla de kommunala rådens uppdrag och funktion i de kommunala beslutsprocesserna.

Lund mot fyra år av obstruktion?

Så gjorde antispårvagnspartiet  (FNL) upp med den borgerliga alliansen i Lund. Tillsammans har de 29 mandat, de rödgröna med Fi har 31. De borgerliga och FNL har alltså promoverat SD, med sina 5 mandat, till vågmästare i Lunds kommun.

Vad har FNL vunnit på detta? I uppgörelsen talas om en ny kollektivtrafikutredning för Lund. Det hade nog de rödgröna partierna också kunnat bjuda på men uppgörelsen verkar enligt alliansen och FNL betyda att Lund helt ska sluta arbeta med spårvägen i två år. I så fall blir det inte alliansen och FNL, utan SD, som avgör om det ska bli så.

Det kan betyda att Lund under tiden kommer att säga nej till statlig kollektivtrafiksatsning i Lund, avveckla projektgruppen som arbetar med spårvägprojekteringen och stoppa detaljplanerna mellan ESS och Lunds C. Om FNL är ett utpräglat enfrågeparti har de i så fall kanske vunnit någonting, men detta återstår att se. Om FNL vill förnya Lund har de inte vunnit någonting på uppgörelsen, eftersom deras koalition skulle behöva sätta sig och förhandla med SD för att kunna driva igenom en politisk linje.

Vad har alliansen vunnit på uppgörelsen? Eftersom samtliga allianspartier liksom de rödgröna stödjer spårväg är detta svårt att omedelbart se. De spelar ett högt spel med tanke på att det efter tio års väntan ser ut som om det nu äntligen kommer ett regeringsbeslut om spårvägspengar till Lund. De borgerliga måste dessutom rimligen ha fått släppa en del uppdrag i nämnder till FNL, vilket minskar de egna partiernas representation. 

Det enda borgerliga återstående syftet är att förhindra att Lund får ett fungerande politiskt styre och att tillsammans med FNL försöka blockera de satsningar på skola, förskola, vård- och omsorg, jämställdhet, kultur & idrott, stadsutveckling och annat som de rödgröna partierna sagt sig vilja genomföra. Det kan de bara göra med stöd av SD, som de uttryckligen säger att de inte vill förhandla med. Men eftersom SD röstat som alliansen i 95 procent av omröstningarna under de gångna åren i Lund kanske de kallt räknar med att tillsammans med dem stoppa nästan alla förslag som läggs.

Lund står inför stora utmaningar. Det Lund behöver minst av allt nu är fyra år av obstruktion. Det borde vara tid för besinning.

Lund: I säng med borgerligheten

Idag publicerar Sydsvenskan ett underlag för samtal om att styra Lund som S och MP skickat till FP och C. De bägge borgerliga partierna har hittills varit kallsinniga för inviterna från S och MP, men ges nu ett bud att fundera på. S och MP lovar i brevet bland annat oförändrad kommunal skattesats och att fortsätta med vinstdriven verksamhet i äldreomsorgen. 

Dessutom utlovas tunga politiska uppdrag till de bägge borgerliga partierna: kommunalråd, ordförandeskap i utbildningsnämnden, en barn- och skolnämnd, socialnämnden, miljönämnden, arbetsgivarutskottet, samt en rad 1:e viceordförandeposter, bland annat i kommunfullmäktige, vård- och omsorgsnämnden, servicenämnden och miljö-och hälsoutskottet. I kommunfullmäktige och i samtliga dessa nämnder kommer presidiet att bestå av två borgerliga och en från antingen S eller MP, eftersom moderaterna kommer att få tillsätta 2:e vice ordföranden.

Budet till de borgerliga är anmärkningsvärt. Dels är S och MP beredda att binda upp Lund för en fortsatt borgerlig politik, dels ges de partier som förlorat lundabornas förtroende att leda kommunen möjlighet att fortsätta styra, precis som om ingenting hade hänt. 

Folkpartiet har lett skolpolitiken i åtta år, vilket resulterat i de största nedskärningarna inom skola och förskola i kommunens historia och till att Lund rasat från en position som Sveriges främsta skolkommun till en medelmåttig nivå. Innan valet var kritiken från de rödgröna partierna, inklusive S och MP, inte nådig. Men trots detta vill de nu ge Folkpartiet fortsatt avgörande inflytande över Lunds skolpolitik. Med löftet om oförändrad skatt lovar de dessutom samtidigt att inte skjuta till några nya kommunala resurser till Lunds skolor och förskolor.

Det samma gäller jämställda löner. Under de åtta år som Folkpartiet lett kommunens personalpolitik har gapet ökat mellan manligt respektive kvinnligt dominerade yrken från 700-800 kronor i månaden till 1.500-2.700 kronor i månaden. Trots detta vill S och MP ge Folkpartiet ordförandeskapet i arbetsgivarutskottet som hanterar just dessa frågor.

Detsamma gäller äldreomsorgen. Socialdemokraterna riktade så sent som för en månad sedan svidande kritik mot att de borgerliga strax innan valet på nytt bjöd in riskkapitalbolagen att lägga bud på Lunds äldreboenden. Nu lovar de att fortsätta privatiseringslinjen och garanterar dessutom borgerlig majoritet i vård- och omsorgsnämndens presidium. De senaste dagarnas skandaler och protester kring hur Carema/Vardaga driver äldreomsorgen i Lund tycks inte heller satt några spår hos S och MP.

Detsamma gäller miljöpolitiken. För inte så länge sedan betraktades Lunds klimatpolitik som ett föredöme för andra kommuner, så väl i Sverige som utomlands. Under centerpartistisk och borgerlig ledning har Lund tappat fart i klimatarbetet vilket kritiserats hårt av de rödgröna. Men nu föreslår MP och S att centerpartiet och de borgerliga fortsatt ska ges ett avgörande inflytande över Lunds miljöpolitik.

De rödgröna partierna har tillsammans med Fi 31 av kommunfullmäktiges 65 mandat, allianspartierna har 25, SD har 5 och antispårvagnspartiet FNL har 4. Någon kanske hävdar att S och MP inte har något annat val än att hoppa i säng med borgerligheten, att den oklara parlamentariska situationen tvingat dem. Men det är en sak att anstränga sig för att skapa ett fungerande politiskt styre, en annan sak att garantera fortsatt borgerlig politik och ge borgerliga politiker ett fortsatt avgörande inflytande. 

Det finns andra vägar. Det vore till exempel mycket ärligare att styra med 31 mandat och låta alliansen, SD och FNL svara för sig i de fall de tillsammans röstar ner förslag som skulle förbättra skolor, äldreomsorg, miljö och jämställdhet i Lund.

Taburetterna är aldrig så mycket värda att man ska sälja ut sin själ för att nå dem.

Skolpeng och skolstäng

Ännu en lundaskola stänger på grund av ekonomiska problem och eleverna tvingas byta skola mitt under sin gymnasieutbildning. Mindre skolor som Carl Adolph Agardh-gymnasiet är mycket känsliga även för små fluktuationer i elevunderlaget. Ekonomin bestäms obönhörligen och direkt av antalet skolpengar (=antalet elever). Skolan har förvandlats till en marknadslotteri, en del vinner en del förlorar. Är det verkligen så här vi vill ha det?

Obegripligaste kommentaren hittills kommer från utbildningsnämndens moderata ordförande Louise Rehn Winsborg (som hela tiden uppmuntrat till överetablering av friskolor i Lund):

Detta visar att det inte är vinster i välfärden som är problemet, utan när det inte blir någon vinst.

Just denna skola är inte vinstdriven, men låt oss ändå försöka följa det moderata resonemanget: Om alla friskolor lyckas sno tillräckligt många elever från varandra skulle alla skolor ha tillräckligt med elever för att gå med vinst. Men eftersom detta är en omöjlig ekvation återstår bara att skattebetalarna garanterar att alla friskolor går med vinst. Eller vad menar människan?