Läs Maciej Zarembas avslutande artikel i DN om New Public Management, marknadsstyrning av offentlig verksamhet.
Den är minst lika omskakande som de tidigare artiklarna, inte minst för vänstern. Zaremba menar att riksdagen inte visste vad den gjorde när den 9 juni 1988 ändrade Sveriges statsskick. Liksom i förbigående, i en bilaga till en kompletteringsproposition, infördes mål- och resultatorienterad styrning. Därmed togs ett avgörande steg bort från lagstyrning, med tydliga kontrakt med verksamheterna och professionen.
Vänstern har visserligen varit de starkaste kritikerna mot att förvandla vård och skola till en marknadsplats. Men jag tror inte ens vänsterns företrädare har insett den fulla vidden av mål- och resultatstyrning med hjälp av prislappar. Vi har mest protesterat när prislapparna har använts för att privatisera verksamheter.
Vi är nog många som anat att någonting varit väldigt fel. Zaremba har hjälpt oss att sätta ord på våra aningar. Nu gäller det att formulera alternativ, lyssna på professionen inom vård och skola, lägga förslag, bilda opinion - kort sagt börja resa politiskt motstånd mot New Public Management.
Länk till Zarembas slutartikel i DN
Tidigare: Skåne: Vägval i vården
Idag var clownernas julafton. Svenskt näringsliv släppte sin årliga rankinglista över ”företagsklimatet” i Sveriges kommuner. Listan är som vanligt ett skämt. Exempelvis hamnar Lund, som är den kanske främsta tillväxtmotorn i Skåne, på plats 99 bland Sveriges kommuner, medan Vellinge, som inte har några företag alls av sådan betydelse, är näst bäst i Sverige.
Lunds enda chans att på sikt gå förbi Vellinge som företagskommun skulle vara att stänga universitetet och avbryta satsningarna på Max IV och ESS. Kommuner med många offentligt anställda är nämligen dömda på förhand enligt Svenskt Näringslivs metod för rankingen. På samma sätt är kommuner som satsar på kvalitet och väl utbyggd skola, kultur, vård och omsorg diskvalificerade från en framskjuten position. Dels anses sådana excesser kväva det privata initiativet, dels är låg kommunalskatt i sig meriterande. Dessutom är en hög grad av privata vinstintressen i till exempel äldreomsorg meriterande.
Ingen seriös människa kan ta rankingen på allvar. Ändå används den av borgerliga ledarskribenter för att framhålla just Vellinge som en förbild. Ändå används rankingen i Lunds kommuns officiella kvalitetskriterier. Målet sägs vara att klättra på listan. I kommunens årsredovisning för 2012 utropas stolt att man lyckats med detta. Undrar hur 2013 års tillbakagång med 16 placeringar ska beskrivas?
Genom sin årliga lista vill Svenskt näringsliv att kommunerna ängsligt ska anpassa sin politik efter deras nyliberala agenda. Det är beklämmande att någon överhuvudtaget tar dem på allvar. Seriösa företagare bör lämna denna kampanjorganisation och kommunpolitikerna bör högaktningsfullt strunta i deras organiserade bondfångeri.
Länkat: SKD; HD; SR; NSK; SDS
Nu planeras en ny våg av privatiseringar av specialistsjukvården i Skåne. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås på fredag fatta beslut att lägga ett utredningsuppdrag om att införa vårdval för åtta nya verksamheter.
Dessa är: Gynekologi, rehab psykoterapi, rehab hjärnskador, missbruksvård, hjärtsvikt, ögonsjukvård samt, som var känt sedan tidigare, hudsjukdomar. För flera av dessa verksamheter har personal och expertis redan varnat för konsekvenserna av just införande av vårdval, för konsekvenserna av privatisering och uppsplittring.
Chefen för hudkliniken i Lund Bertil Persson sade i mars upp sig. Han påpekade då att i Skåne är det brist på specialister, vilket snabbt kommer att innebära att forskning, utbildning av läkarstudenter och nya hudläkare kommer att trilla ihop. På samma sätt har ledande specialister inom ögonsjukvård varnat för införande av vårdval. Alla invändningar viftas bort, för den styrande femklövern är privatiseringar en viktig ideologisk fråga.
Till saken hör att med införande av vårdval försvinner regionens kontroll över vårdekonomin. Prislappar sätt och på dessa blir det fri dragningsrätt för vårdvalets producenter. Koncentration sker till "lönsamma" verksamhetsgrenar, och eftersom de borgerliga + MP satt vården under konstant ekonomisk press leder detta till ytterligare utarmning av resurser till övrig sjukvård.
Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden är Carl-Johan Sonesson (M) och viceordförande Anders Åkesson (MP). För dem är det nu bråttom att forcera fram en nya våg av privatiseringar av specialistvården, så att allt hinner införas före valet 2014. Därefter lär de inte få en chans.
Tidigare: Cynisk regionledning; Exit Pia
Sänkning av kommunalskatten i Ängelholm med 13 kronor, från 19 till 6 kronor. Det föreslog regionfullmäktiges ordförande Pia Kinhult (M) tillsammans med revisionens ordförande Jeanette Hillding (M) 1996.
Förslagen lanserades av de bägge parhästarna i ett nio sidor lång dokument som heter En Sexa Skåne – kommunalpolitiskt idéprogram för Ängelholms kommun.
Där skissas ett minst sagt annorlunda Ängelholm. För att kunna sänka skatten så kraftigt krävs att kommunens årliga utgifter minskar från 850 till 200 miljoner kronor. Det ska enligt Kinhult och Hillding bland annat ske genom att privata entreprenörer tar över allt som går att privatisera enligt lagen. De nämner till exempel att själva kommunfullmäktige, liksom myndighetsutövning, som detaljplaneärenden, inte är lagligt att överlåta till vinstdrivande företag.
Vidare ska anslaget till skolan mer än halveras, vilket alltså skulle ge dubbelt så många elever på lärare. Författarna menar att detta är grundat på "...andra jämförbara länders kostnader". Vilka dess länder är nämns inte. Jag vet ingenting om dåvarande klasstorlekar i Ängelholm, men 60 elever per klass efter det moderata yxhugget torde inte vara en allt för vild gissning.
Men det räcker naturligtvis inte att privatisera och halvera skolutgifterna för att sänka kommunalskatten med 13 kronor. Kinhult och Hillding föreslår att äldreomsorgen och förskoleverksamheten i Ängelholm läggs ner helt och hållet. De argumenterar att det "...finns nu ekonomiskt utrymme för invånarna att lösa frågan om barnomsorg och äldrevård själva."
Ja, så fortsätter det - bibliotek, bad, fritidsverksamhet, kommunalt bostadsbolag - inget blir kvar i den moderata nattväktarstaden vid Skälderviken.
Jag minns att just under 1990-talet var det populärt bland nyliberalt rusiga moderater att skriva sådana här skattesänkarmanifest för skånska kommuner. I Lund var författarna ett gäng ungmoderater i tjugoårsålderna. Trots att deras skattesänkning stannade på "bara" fyra-fem kronor tror jag att de flesta av dem idag skäms lite över sina verklighetsfrånvända förslag.
Men Pia Kinhult var 37 år gammal när hon föreslog att 80 procent av Ängelholm skulle lägga ner, och hon är tydligen fortfarande stolt över det eftersom hon publicerar det på sin hemsida.
Plötsligt framstår det som idag händer med sjukvården i Skåne i ett helt nytt och förklarande sken. Det är tokhögern som styr och de andra borgerliga partierna samt miljöpartiet följer villigt efter.
* * * *
Min gode vän Sten Lindholm meddelar idag med illa dold skadeglädje att han nu äntligen fått chansen att läsa manuskriptet till farsen En sexa Skåne. Enligt välunderrättad källa kommer den att uppföras som ett (o)lustspel i sommar på Klitterhus i Skälderviken. Kommunstyrelsen i Ängelholm har beviljat 2 miljoner för uppsättningen, eftersom man räknar med att En sexa Skåne kommer att dra massvis med turister till stan.
–
Pia och Jeanette är ju stadens döttrar och dessa måste ju staden hedra, säger den fryntlige turistchefen i en kommentar i det lokala bladet Lergöken. –
Pia Kinhult satsade ju 7 miljoner på Melodifestivalen och gav oss inspiration till denna fars, avrundar turistchefen stolt.
Tidigare: Exit Pia
Ett av de stora mysterierna i svensk politik det senaste året är varför Vänsterpartiet inte lyft i opinionen. Visst har partiet befunnit sig i mediaskugga genom den naturliga fokuseringen på utvecklingen inom socialdemokratin. Men samtidigt har en av vänsterns profilfrågor varit i centrum för debatten: Vinster i välfärden.
Vänsterpartiet företräder som enda parti en åsikt som en absolut majoritet av folket delar: Varenda skattekrona som anslås till vård och skola ska gå till vård och skola. Välfärden ska inte säljas ut till vinstdrivande företag.
I en rad andra, fast kanske mindre uppmärksammade, politiska frågor är det bara Vänsterpartiet som förmått att vara konsekvent. Det gäller till exempel arbetsrätten, finanskrisen, överskottsmålet i statens budget, pensionerna... I Skåne är sjukvårdspolitiken på samma sätt ett område där Vänsterpartiet visar vägen med konsekvens och initiativkraft.
Därtill har vänstern sedan förra året en vass och medialt fungerande ledning och medlemstillströmningen är oförskämt god.
Därför är det med dubbel glädje jag tar del av april månads Sifo-mätning. De rödgröna partierna får ensam majoritet, med en statistiskt säkerställd uppgång för Vänsterpartiet till 7 procent.
Är det äntligen dags för utdelning för Vänsterpartiet? Om inte annat vore det rättvist.
Länkat: SR; DN; SVD; HD; GP
Arbetsmiljöverket har starkt kritiserat situationen på akuten i Lund, och lagt vitesföreläggande om inte åtgärder sätts in. I stället för att ta itu med problemen hyr nu Region Skåne in konsulter för att granska Arbetsmiljöverkets granskning.
Att de inte skäms! Personalen går på knäna, patientsäkerheten är satt på undantag, i veckan visade sjukhusets internutredning att underbemanning var den direkta orsaken till att ännu en patient dog.
Regionledningen försöker då ta till byråkratiska finter för att slippa ordna upp situationen och försöker därtill skjuta budbärarna. Bland annat kritiserar regionen Arbetsmiljöverket för att att inte jämföra Lund med akutmottagningar i andra städer. Vad skulle det ha med saken att göra? Blir det bättre i Lund om andra också går på knäna?
Samma dag rapporterar Skånskan att förlossningen i Malmö anmäls igen för flera brister, varav den allvarligaste är den konstanta underbemanningen.
Regionstyrelsens ordförande Pia Kinhult å sin sida flyr från intervjuer när hon inte kan svara för nedskärningarnas effekter. I dagens SDS berättar hon att hon har inspirerats av Margaret Thatcher, som bland annat sägs ha varit en föregångare i privatiseringar av offentlig verksamhet.
Det verkar som det numera ingår i urvalskriterierna för att bli borgerlig eller miljöpartistisk regionpolitiker, eller topptjänsteman, att vara en fullgången cyniker.
Det är omöjligt att med förnuftiga argument försvara sjukvårdspolitiken i Skåne. Regionstyrelsens ordförande Pia Kinhult (M) flydde idag ifrån Sydnytts frågor om konsekvenserna av nedskärningarna på Skånes universitetssjukhus, SUS. Nedan några utdrag ur intervjun, med mina kommentarer, Kinhults ord i rött.
I början av intervjun hävdade Pia Kinhult att SUS har alltid varit vårt sänke när det gäller att klara kvalitetmåtten, men att SUS är med där och deltar på ett helt annat vis och klarar av mycket av det här i en helt ny utsträckning, som vi aldrig någonsin sett tidigare.
Förutom att uttalandet är en grov förolämpning mot personalen och de bägge sjukhusens stolta förflutna påminner Pia Kinhult allt mer om Doktor Pangloss i Candide. Oavsett vilket elände som drabbar huvudpersonen i Voltaires roman är Pangloss svar: Vi lever i den bästa av världar!
Sydnytt pekar på att sedan anställningsstoppet infördes i höstas är det nu 640 färre anställda på SUS och att sjukhuschefen Jan Eriksson räknar med att man måste minska de anställda med ungefär lika många till för att få ekonomin i balans. Hur ska det går ihop i verksamheten?
– Det verkar ju inte märkas i verksamheten, för vi ser ju faktiskt att man använder fler resurser….
Man kan fråga sig vilka "fler resurser" Kinhult tror att man använder på sjukhuset. En egen sedelpress i källaren? Svart magi? Dunderhonung?
Reportern frågar hur Kinhults påståenden går ihop med missnöjet bland de anställda, att de går på knäna, och att människor enligt sjukhusets egna internutredningar dör på grund av personalbrist?
– Jag tror inte att det är upp till mig att kommentera detta, eller överhuvudtaget gå in på sådana enskilda fall. Jag är inte påläst på detta, jag kan inte se den kopplingen, det är ett ansvar som Jan Eriksson [sjukhuschefen] har och det tror jag han tar till fullo.
Ja, Sydnytts reporter pekar på en internutredning som senast i förra veckan avslöjade att personalbrist var den direkta orsaken till ett dödsfall på SUS. Tidigare har Socialstyrelsen påvisat fem liknande fall, varav två barn. Men regionstyrelsens ordförande är inte påläst, kan inte se den kopplingen och skjuter hela ansvaret på den chef som ska verkställa hennes beslut att minska resurserna till vården. – Men hur ska man kunna garantera patientsäkerheten när man måste skära ner ännu mer? Kan du förstå allmänhetens och patienternas oro?
– Jag kan inte svara på det, tyvärr, utan jag får ju hänvisa till Jan Eriksson. Det är han som har det här uppdraget. Jag känner mig oerhört trygg i att han kommer att ta det ansvaret och han kommer också att visa upp att det går. Tack.
Pia Pangloss har därmed sagt sitt. Reportern försöker ställa en sista fråga men regionrådet vägrar att svara.
– Färre anställda och 400 miljoner som ska sparas, det går väl inte riktigt ihop?
– Tack…
Den styrande femklövern (borgerliga + miljöpartet) i Skåne tillför en ny dimension åt begreppet politikerförakt. Exit Pia och ta med dig femklövern ut!
Hela Sydnytts intervju med Pia Kinhult på denna länk
Följande interpellation kommer kommunalrådet Tove Klette (FP) förhoppningsvis att besvara på Lunds kommunfullmäktiges möte 25 april.
Lärartätheten i Lund kommuns grundskolor
Den 4 april 2013 skickade du ut ett pressmeddelande som inleds med följande glada nyhet:
Lärartätheten i Lunds kommuns grundskolor ökade mellan 2011 och 2012. Den är nu 9,6 lärare per 100 elever … (2011: 8,7)
Detta ser onekligen ut som en mirakulös vändning. På ett enda år har hela försämringen av lärartätheten sedan 2007 (från 9,4 till 8,7 lärare per hundra elever) återställts med råge, detta under ett år med fortsatt nettobesparing på Lunds skolor.
I Sydsvenskan två dagar senare berättar din partikollega Lars Hansson, som är ordförande för Barn- och skolnämnd Lunds stad, att han tagit initiativ till ett nytt sätt att räkna just lärartätheten. Hansson säger att han ”tror att den faktiska lärartätheten är i det närmaste oförändrad sedan förra året”.
I själva verket har det med stor sannolikhet skett en fortsatt försämring av lärartätheten eftersom det senaste året var ett nytt år med otillräcklig uppräkning av anslaget till Lunds skolor i förhållande till kostnadsutveckling och förändring av antalet barn. Men detta ska vi enligt Lars Hansson inte få reda på eftersom han vägrar att redovisa på bägge sätten.
Mina frågor till dig är:
- Ökade lärartätheten i Lunds kommuns grundskolor mellan 2011 och 2012?
- Tycker du att det finns ett värde i att kunna följa förändringen av lärartätheten mellan åren, och om svaret är ja, vad tänker du göra för att möjliggöra det?
Mats Olsson
Vänsterpartiet
I veckan gjorde det folkpartistiska kommunalrådet Tove Klette i Lund något som hon inte gör så ofta. I kommunens namn skickade hon ut ett pressmeddelande. I detta meddelas att lärartätheten i Lunds kommun 2012 stigit till 9,6 per hundra elever, 2011 var siffran 8,7. Tove Klette låter sig själv citeras i pressmeddelandet:
– Det är mycket tillfredsställande siffror och visar att skolan är ett prioriterat område i Lunds kommun, säger kommunalråd Tove Klette (FP). Lärarna är enligt all forskning den enskilda faktor som spelar störst roll för elevernas lust att lära och framtida välgång.
Alla som följt skolans utveckling i Lund har med sorg i hjärtat fått konstatera att lärartätheten sjunkit successivt sedan de borgerliga tog över 2006, vilket också bekräftats av Skolverkets statistik. Genom årliga nedskärningar tappade Lunds skolor ungefär var tionde lärare mellan 2007 och 2011, räknat per hundra elever. Utvecklingen är bland de värre i landet vilket också lett till att Lunds position som god skolkommun försämrats kraftigt. De borgerliga har prioriterat skattesänkningar framför skolan.
Eftersom 2012 var ett nytt år med minskat realt anslag per elev frågar man sig naturligtvis: Hur kan denna vändning ha skett? Hur kan lärartätheten öka kraftigt (ja, hela minskningen sedan 2007 är återställd) när anslagen per elev fortsatt minskar?
Tove Klette nämner ingenting om hur förbättringen gått till, men i Sydsvenskan två dagar senare avslöjas att Klettes partifrände Lars Hansson (FP), som är ordförande i Barn- och skolnämnd Lunds stad, är mannen som ligger bakom miraklet. Han har helt enkelt gett direktiv att från och med 2012 räkna på ett helt nytt sätt, vilket i ett slag förbättrar siffrorna. Lars Hansson avvisar i tidningen också möjligheten att räkna på bägge sätten, för jämförbarhetens skull.
Så, lagom inför valet 2014 så försöker de borgerliga med Folkpartiet i spetsen, utplåna möjligheten att bedöma resultaten av deras egna gärningar. Statistiken ska inte vara jämförbar mellan åren.
Kommunalrådet Klette försöker dessutom i en akt av öppet bedrägeri använda det nya sättet att räkna för att inbilla oss att lärartätheten nu plötsligt ökat. Så agerar skojare i skolbranschen. De måste tro att lundaborna är ett osedvanligt korkat släkte...
Tidigare: Lunds skolor i vasken
Vinstdriven skola och välfärd kan fortsätta. Carema och friskolekoncernerna kan andas ut.
Det blev, som väntat, en dålig kompromiss på den socialdemokratiska partikongressen. I allmänna ordalag pratas det om att vinstintresset inte får vara styrande i välfärden och att vinstuttaget ska begränsas. Men det är formuleringar som inte betyder ett dugg och som vilken dussinliberal som helst skulle kunna ställa upp på.
Det enda framsteget är att socialdemokraterna nu vill att kommunerna ska ges större inflytande över etableringen av nya friskolor. Det skulle vara ett steg i rätt riktning, men även här är kongressbeslutet så vagt formulerat att det är oklart om de vill att en kommun verkligen ska kunna säga nej till en skolkoncern som uppfyller formella krav.
Hursomhelst hjälper det föga i förhållande till den miljardindustri som redan är i rullning. Det kommer inte heller att stoppa vidare expansion i borgerligt styrda kommuner, där politikerna reflexmässigt säger ja till allt som inte är kommunalt. Dit kommer naturligtvis riskkapitalbolagens skolföretag i så fall att koncentrera sina nya projekt. Likvärdigheten i det svenska utbildningssystemet minskar på så sätt ytterligare.
Riskkapitalbolagens framfart inom vård och omsorg påverkas överhuvudtaget inte, inte i förhållande till nuläget i alla fall. I Region Skåne kommer till exempel de borgerliga och MP att kunna fortsätta lägga ut öppenvård och lukrativa delar av specialistvården på vårdval och därmed slå sönder fungerande vårdenheter och kliniker.
Socialdemokraterna skulle haft folket med sig för en non-profit-linje i skola och välfärd. Att överhuvudtaget tillåta vinstuttag ur statligt finansierade skolor är en extremistlinje, Sverige är ensamma i världen om det, bortsett från Chile, som under Augusto Pinochets diktatur blev nyliberalernas lekstuga. Att socialdemokraterna ändå inte förmår att göra det självklara och det enkla är ingenting annat än ren och skär feghet.
Kvar står Vänsterpartiet som företrädare för linjen samhällsvinst istället för vinstläckage ur välfärden. Vänstern kan inte själv vända utvecklingen, men en stärkt vänster är nu det enda sättet att utmana de sju riksdagspartier som är för privata vinstintressen i skola och välfärd.
Länkat: SR; DN; DN; DN; SVD; SVD; AB
Det blev blocköverskridande allianser idag i Lunds kommunstyrelse om den framtida utformningen av Lund C och Clemenstorget. Socialdemokraterna, miljöpartiet och moderaterna bildar majoritet för ett överdimensionerat "resecentrum" som ska byggas runt och över det gamla Tullhuset.
Vänsterpartiet och folkpartiet vill bygga i stadens skala, med estetik och funktionalitet för ögonen i stället för att tvinga in resenärerna på en snitslad bana mellan snabbmatställen och annan kommers, och därmed rädda Tullkammaren.
.bmp)
.bmp)
.bmp)
